Under helgen blev tre av Amazons datacenter i Mellanöstern träffade av vad som antas vara iranska självmordsdrönare, varav två i Förenade Arabemiraten och ett i Bahrain. Det verkar som att Shahed-drönarna avfyrades med avsikt mot AWS-anläggningar. Enligt iransk statsmedia var målet att ”identifiera vilken roll dessa datacenter spelar i att stödja fiendens militära och underrättelseaktiviteter”. Det är troligt att detta är första gången som kommersiella datacenter har blivit mål under en väpnad konflikt.
Denna utveckling är inte förvånande, med tanke på att datacenter idag är en kritisk infrastruktur för både ekonomiska och samhälleliga funktioner. De utgör därmed lika attraktiva mål som oljeraffinaderier och kraftverk, särskilt med tanke på den betydelse som IT och avancerad teknologi har i modern krigföring.
I onsdags publicerade också den iranska nyhetsbyrån Tasnim en lista över Irans ”nya mål”, som inkluderar anläggningar tillhörande sju kända teknikföretag: förutom Amazon även Microsoft, Google, Nvidia, IBM, Oracle och Palantir. Iran betraktar dessa teknikföretag som amerikanska företag med kopplingar till Israel, vars teknik används för militära syften.
Mycket av fokus ligger på artificiell intelligens (AI). Om kriget i Ukraina kan ses som en testbädd för hur AI kan appliceras i militära sammanhang, så har konflikten i Iran gett Pentagon och dess privata leverantörer en möjlighet att använda AI i en större skala än någonsin tidigare. Enligt Wall Street Journal hjälper AI-verktyg till att samla in information, välja mål, planera bombningsuppdrag och utvärdera stridsskador med en hastighet som tidigare var omöjlig. Dessutom rapporterar Washington Post att AI har möjliggjort identifiering och attack mot över 1 000 mål under krigets första dygn.
AI används för närvarande främst för ”mjuka” delar, såsom planering och underrättelse, men nästa steg är att integrera teknologin i drönare. Dagens avancerade drönare kan styras på distans för att skydda piloten, men de behöver fortfarande kommunikation med en basstation, vilket gör dem sårbara för störningar. Lösningen kan vara att utrusta drönarna med AI som gör dem självständiga i identifieringen och attacken av mål.
Detta skapar en situation där datacenter kan bli mål i samma utsträckning som vapenfabriker. Många experter tror att datacenterägare kan tvingas investera i luftvärnssystem. Vili Lehdonvirta, professor i teknikpolicy vid Aalto-universitetet, menar att operatörer av betydande datacenter, som Amazon Web Services, kanske kommer att behöva investera i luftförsvar, likt hur rederier beväpnade sig mot pirater.
Noah Sylvia, analytiker vid den brittiska tankesmedjan RUSI, framhäver att datacenter inte kan döljas, men att det är möjligt att installera luftförsvarssystem på dem. Denna utveckling är av stor vikt för europeisk och svensk beredskapsplanering, och datacenter klassas redan som kritisk infrastruktur under NIS2. Lagstiftningen ställer krav på skyddsåtgärder mot både cyberattacker och fysiska hot, även om fokus tidigare har legat på klassiskt skalskydd.
Sveriges beslut om att investera i luftvärn, inklusive mobila system som kan skydda civil infrastruktur, känns mer aktuellt än någonsin. Samtidigt förbereder sig svenska leverantörer som Skygaard och Nordic Air Defence för att erbjuda lösningar mot drönarattacker till den privata sektorn. En fråga till kommuner som Katrineholm, Eskilstuna, Staffanstorp, Sandviken och Avesta är hur de står rustade med sina luftförsvar.
