Niklas Frank, en känd författare och journalist, växte upp i lyx på ett slott i Krakow, en rikedom som tyskarnas ockupation av Polen skapat. Hans far, Hans Frank, var generalguvernör över det polska generalguvernementet under andra världskriget, och hängdes 1946 i Nürnberg för sina brott mot mänskligheten. Niklas, som bara var sju år gammal vid faderns avrättning, har aldrig förlåtit honom för sina handlingar eller för att han ljög för sin son.
Den sista gången Niklas såg sin far var en septemberdag 1946, då hela familjen besökte honom i fängelset. Hans far, som satt bakom glasruta, pratade om framtida julfiranden och familjesammankomster, trots att han visste att han skulle bli avrättad. ”Jag var så besviken. Varför ljög han?” minns Niklas. Idag, vid 85 års ålder, reflekterar han över den tystnad som präglat Tyskland efter kriget och menar att det är en av orsakerna till att det högerpopulistiska partiet AFD nu är det näst största i landet.
Frank, som bor på en gammal bondgård i Schleswig-Holstein, har under tre decennier forskat om sin far och skrivit flera böcker som blottar familjens mörka historia. Han beskriver sin far som en feg opportunist och sin mor som en hjärtlös medlöpare. Niklas har fått avstånd från sina syskon, som han menar har valt att förneka sin fars brott.
Genom att besöka skolor och hålla föreläsningar försöker han konfrontera det förflutna. Men dessa besök har blivit svåra. ”När jag säger ordet jude i klassrummet känner jag en tryckande spänning. Tyskar har fått nog av att konfronteras med Förintelsen”, säger han, och pekar på att den ekonomiska situationen och rädsla för förändring bidrar till en ökning av extremhögerns popularitet.
För att bearbeta sin familjehistoria har Niklas låtit bygga en staty på sin gård, som han beskriver som ett monument över tysk hyckleri. ”Det finns 450 minnesmärken över Förintelsen i Tyskland. Det här är det enda ärliga”, säger han.
Hans Frank, som föddes 1900, var en man av stor bildning och kulturell smak, men hans maktställning och grymhet har lämnat ett oförglömligt avtryck. Niklas Frank har tillgång till en stor mängd brev och dagböcker från sin far, som dokumenterar hans tid som generalguvernör och hans allt mer sjunkande moral inför krigsbrotten.
Trots sin sorg över faderns handlingar är det hans lögner som sårat honom mest. ”Om han hade sagt sanningen, kanske jag aldrig hade skrivit en enda bok om honom,” avslutar Niklas med en bitter ton.
