Riksbanken har föreslagit att ett tak på 10 000 kronor införs för kontantbetalningar i handeln. Detta initiativ syftar till att motverka penningtvätt som är kopplad till gängkriminalitet relaterad till invandring.
Trots att centralbanken betonar kontanternas betydelse som betalningsmedel och talar om ökad inkludering, stryps kontanthandeln. Fler svenskar rapporterar om att de utestängs från digitala betalningstjänster.
Förslaget, som presenterades i Riksbankens nya betalningsrapport, innebär att köp över 10 000 kronor inte längre ska vara tillåtna. Riksbankschef Erik Thedéen beskriver beloppet som en bra kompromiss. ”Går man för lågt blir det för irrelevant med kontanter. Vi tyckte 10 000 var en ganska bra avvägning”, säger han.
Avsikten bakom denna åtgärd är att försvåra möjligheterna för kriminella gäng att använda kontanter för att omsätta brottsvinster, till exempel genom inköp av dyra varor. Riksbanken hävdar att en beloppsgräns skulle kunna stärka förtroendet för kontanter och ge svenska folket tydliga ramar för kontantanvändning.
I rapporten framhålls också behovet av att göra betalningssystemet mer inkluderande. Det konstateras att det fortfarande finns individer i Sverige som saknar bankkonto eller har svårigheter med digitala tjänster. Riksbanken uppmanar bankerna att pröva mildare åtgärder innan de avslutar eller nekar betalkonton.
Utvecklingen har dock gått i en motsatt riktning under de senaste åren, där banker i allt större utsträckning stänger konton och begränsar kunders tillgång till tjänster med hänvisning till regler kring penningtvätt och kundkännedom. Kritiker menar att detta skapar en omvänd bevisbörda där kunder förväntas bevisa sin oskuld.
Det har förekommit fall där konton har stängts efter vanliga transaktioner, vilket har lett till att personer utestängs från samhällets ekonomiska system. Enligt uppgifter från Finansinspektionen har antalet nekade betalkonton ökat kraftigt, och tiotusentals konton avslutas årligen av bankerna.
Dessa åtgärder har lett till diskussioner om bankernas roll i samhället. När bankkonto och digitala betalningar blir nödvändiga för att ta emot lön och betala räkningar, kan avstängning från dessa tjänster få allvarliga konsekvenser för individers liv. Kritiker menar att privata banker har fått en maktposition som inte är förenlig med ett demokratiskt samhälle.
Det föreslagna kontanttaket förväntas kunna införas i samband med nya EU-regler för penningtvätt som träder i kraft 2027, vilket öppnar för nationella beloppsgränser.
