Mitt under det pågående kriget har Irans ledarskap utsett Mojtaba Khamenei, son till den dödade ledaren, som landets nya högsta ledare. Iranexperten Mohammad Fazlhashemi varnar för att detta kan leda till att grannländerna överväger motangrepp.
Efter förra lördagens angrepp har USA och Israel inte bara eliminerat en stor del av det iranska ledarskapet, utan även förstört mycket av landets militära infrastruktur, som redan var svårt skadad efter sommarens krig. Många centrala byggnader har bombats, vilket ställer frågan om Khamenei ens kan hålla sig gömd och överleva. Med tanke på det israeliska och amerikanska underrättelseövertaget ser situationen dyster ut. En möjlig strategi för Khamenei skulle kunna vara att följa exemplet av Hizbollahledaren Hassan Nasrallah, som länge undvikit offentliga framträdanden och istället kommunicerat via storbildsskärm, säger Fazlhashemi.
Fazlhashemi, som är professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, förvånas inte över valet av Khamenei den yngre. Han menar att detta beslut är en del av Irans strategi för att visa styrka och motståndskraft mot externa angrepp. ”Man vill visa både USA och Israel att man inte ger vika så lätt, att ledningen i stort sett är oförändrad trots förlusterna”, säger han.
Fazlhashemi påpekar att det tidigare presidenten Hassan Rouhani hade förespråkat att utse den nya ledaren först efter krigets slut, men i den rådande situationen har man lyckats kringgå konstitutionens krav på att två tredjedelar av det beslutande expertrådet ska godkänna beslutet under en fysisk sammankomst. ”Enligt beslutet ska det ha fattats i konsensus, men det har funnits kritik mot att detta liknar det arvbaserade maktsystem som man tidigare kritiserat”, fortsätter han.
Enligt Fazlhashemi har alla betydande maktinstanser i Iran officiellt uttalat sin lojalitet till Khamenei den yngre. Trots det externa hotet från USA och Israel finns det en stark intern kritik mot den politiska doktrinen om att makt ska gå i arv. Med övergången från en Khamenei till en annan är syftet att signalera till omvärlden att Iran fortsätter på samma linje som tidigare.
Hur detta kommer att påverka Irans internationella relationer, inklusive banden till allierade grupper såsom Hamas, Hizbollah och Huthi, är än så länge oklart. Fazlhashemi noterar att Iran hittills har haft svårt att försvara sig men har lyckats sprida konflikten till grannländerna. ”Om grannländerna hade hoppats på en mer pragmatisk inriktning, kan det nu ha grusats. Detta skulle kunna leda till att de överväger att slå tillbaka mot ett försvagat Iran”, säger han.
