En ny studie utförd i samarbete mellan svenska och danska forskare har belyst hur synen på den svenska flaggan kan påverka individers känsla av nationell identitet. I studien deltog 2 400 personer, med 1 200 från Sverige och 1 200 från Danmark, som fick svara på frågor relaterade till nationell identitet. Vissa av enkäterna inkluderade bilder på flaggan för att se om detta skulle påverka svaren.
Resultaten visade att den svenska flaggan hade en signifikant effekt på de svenska deltagarnas svar. Det framkom att de som exponerades för flaggan var mindre benägna att vilja hålla social distans gentemot politiska motståndare, vilket tyder på att flaggan påminner deltagarna om en gemensam svensk identitet. Detta observerades trots att många av deltagarna senare angav att de inte ens hade lagt märke till flaggan, enligt Gina Gustavsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Experimentet utfördes med olika varianter, där en av enkäterna visade en bild av den svenska flaggan, medan en annan inkluderade en liten flagga på en tårta. Analysen av deltagarnas svar visade att både den separata flaggan och tårtförslaget hade en dämpande effekt på hur negativt deltagarna bedömde en eventuell politisk allians genom äktenskap med en motståndare. Den danska gruppen visade inte samma tydliga effekt, vilket kan bero på en mer avslappnad inställning till flaggan i Danmark, där den är mer vanlig i vardagen.
Forskningen undersökte även fenomenet affektiv polarisering, där individer tillskriver politiska motståndare negativa egenskaper. Enligt forskarna är detta mer problematiskt än ideologisk oenighet. Affektiv polarisering kan leda till en ökad acceptans av politiskt våld och ifrågasättande av valresultat, som sett i händelser som stormningen av Capitolium.
Resultaten tyder på att den svenska flaggan kan ha en enande kraft, vilket indikerar att det går att öka toleransen bland individer med olika politiska åsikter. Trots att den svenska flaggan inte används i stor utsträckning, kan dess närvaro bidra till att minska affektiv polarisering och påminna oss om vad vi har gemensamt.
Enligt Gina Gustavsson visar studien att polarisering inte är en permanent företeelse och att små påminnelser om gemensamma värderingar kan ha en betydande inverkan på vår sociala interaktion.
