Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat ett nytt lagförslag som syftar till att underlätta ekonomisk ersättning för brottsoffer. Förslaget innebär att brottsoffer snabbare ska kunna få ersättning och slippa den ofta besvärliga processen att driva in skadestånd från gärningspersoner.
Justitieminister Gunnar Strömmer kommenterar att ändringarna är en del av regeringens arbete för att stärka brottsoffers rätt till upprättelse. Han betonar att de som utsatts för brott inte ska behöva hantera obehaget av att kräva sin ersättning från förövaren, vilket ska göra systemet mer rättvist.
En central del av förslaget är att brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten baserat på en dom om skadestånd. I dagsläget är det vanligt att brottsoffer först måste försöka få ut pengarna från gärningspersonen, ofta genom Kronofogdemyndigheten, en process som kan upplevas som både obehaglig och frustrerande.
Regeringen föreslår även att ett system införs där gärningspersoner som önskar betala sitt skadestånd frivilligt kan sätta in pengar hos Kronofogden. Dessa medel kan, om den dömde begär det, betalas ut till brottsoffret innan domen har vunnit laga kraft.
Förslaget inkluderar också att vissa ersättningar, som idag är skyddade från utmätning, ska kunna användas för att betala brottsskadestånd. Detta för att förhindra att skadeståndsskyldiga kringgår lagen.
En annan aspekt av lagförslaget är att regeringen vill skärpa ansvar för vårdnadshavare när barn begår brott. Föräldrar kan bli skyldiga att ersätta skador upp till en tredjedel av prisbasbeloppet, och ansvaret omfattar även så kallad ren förmögenhetsskada.
Samtidigt föreslås att pengar som kommer in till minderåriga genom utmätning ska placeras på ett konto som spärras av överförmyndare, så att de inte kan tas av andra personer.
Lagförslaget innehåller också ändringar för ersättning till personer som frihetsberövats. Regeringen vill utöka möjligheterna att neka eller sätta ned sådan ersättning, om det inte anses rimligt att full ersättning betalas ut. Tydligare riktlinjer ska också införas för hur ersättning för lidande bestäms.
Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, välkomnar förslaget och framhåller att brottsoffret inte ska behöva jaga gärningsmannen för att få upprättelse. Han anser att staten nu tar ett större ansvar för att säkerställa utbetalningar av ersättning.
Vinge pekar på att reformerna kommer att förbättra möjligheterna att få ut skadestånd efter en lagakraftvunnen dom och att föräldrar hålls ansvariga för skador orsakat av sina barn. Dessutom nämner han de föreslagna förändringarna kring ersättning vid frihetsberövande, och att ersättning endast ska betalas ut när det är motiverat.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2026, förutsatt att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag.
