Ayatolla Khamenei dödad i israeliska attacker, känslorna svallar i Sverige
Sverige följer just nu den dramatiska utvecklingen efter att den iranska regimens högsta ledare, Ayatolla Ali Khamenei, enligt uppgifter från Israel och USA har dödats i militära attacker mot Iran. Nyheterna har väckt starka reaktioner bland svenska politiker med iranska rötter och i det stora iranierna som lever i Sverige.
Ardalan Shekarabi (S), själv född i Iran och svensk minister, befann sig på väg till ett möte i Uppsala när nyheten plingade in om Israels attack mot Iran. Han beskriver en stark känsla av lättnad och hopp över nyheten om Khameneis död, som han menar har orsakat så mycket smärta i över fyrtio år.
”Det var en otroligt bra dag och en extremt välkommen nyhet” – Ardalan Shekarabi
Shekarabi betonade att regimen är brutal och att den inte faller av bomber ensam utan att det krävs ett samlat stöd från andra stater för att ge det iranska folket en chans att vinna.
Splittrade politiska reaktioner – från regimkritik till varningar om folkkrigsbrott
Nima Gholam Ali Pour (SD), också född i Iran, ser attackerna som en möjlig öppning för ett regimskifte och kallar det en ”humanitär intervention” snarare än ett folkrättsbrott, trots kritik från experter. Han varnar dock för att processens längd och komplexitet underskattas.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M), som flydde Iran som barn, betonar samtidigt vikten av perspektiv: trots Khameneis död är regimen inte borta och bombningarna riskerar att skada civilbefolkningen och bryta mot folkrätten. Hon hoppas att regimen förr eller senare ska dömas historiskt för sitt lidande mot iranska folket.
Aylin Nouri (S), som har familj från den azeriska minoriteten i Iran, fördömer regimen starkt och uppmanar till en regelbaserad världsordning. Hon berättar om sina släktingars svåra öden – där kvinnor fängslats, våldtagits och avrättats i regimens fängelser – och ser kvinnornas frihet som en avgörande fråga.
”Storskaligt regionalt krig gynnar inte demokratin i Iran” – Aylin Nouri
Hon hoppas att den iranska oppositionen kan använda den nya situationen till sin fördel och leva ett liv i värdighet och frihet som kvinnor i Sverige i dag.
Rädsla för repressalier i Sverige – behov av skydd för iranska grupper
Nima Gholam Ali Pour lyfter en allvarlig säkerhetsfråga: när regimen känner sig hotad kan den attackera iranier i Sverige. Flera har redan drabbats. Han uppmanar till ökat personskydd och beredskap.
Ardalan Shekarabi noterar en växande samhörighet bland iranier i Stockholm, där solidaritet och hopp har vuxit under de senaste dagarna. Samtidigt påminner han om att regimen inte bara hotat sitt eget folk utan även Sveriges säkerhet, genom planerade våldsattacker med hjälp av ombud och vapenleveranser till Ryssland i Ukrainakriget.
Flera svenska politiker vill att Sverige stärker demokratikrafterna i Iran
Azadeh Rojhan (S), som också är född i Iran, önskar att Sverige ska leda EU:s arbete för att stödja demokratiska institutioner och ett civilsamhälle i Iran.
Hennes kollega, Aylin Nouri, delar den synen och understryker behovet av att stabilisera regionen för att undvika ett fullskaligt krig som skulle förlama demokratirörelsen.
Ardalan Shekarabi vill se satsningar på ny teknik som kan förbättra iranska folkets tillgång till internet, vilket i sin tur kan stärka information och motstånd mot regimen.
Persiskt nyår Norouz kan bli en vändpunkt – men kampen fortsätter
På bara några veckor infaller det persiska nyåret Norouz och flera i den svenska iranska diasporan hoppas att regimen kanske faller innan dess, även om Shekarabi betonar att det sannolikt blir en längre process.
Med vårens ljus växer hoppet, men också medvetenheten om hur skör situationen är för det iranska folket och för alla som har familj i landet.
”Jag drömmer om en dag när kvinnor i Iran kan leva orädda och fria” – Aylin Nouri
Den största frågan kvarstår: hur ska den internationella gemenskapen bäst agera för att ett nytt och fritt Iran ska bli verklighet utan att drabbas av nytt stort lidande och krig?
