PARIS. ”Nej till kriget”, utbrast den spanske premiärministern Pedro Sánchez och möttes omedelbart av Donald Trumps vrede. Men Spanien står inte ensamt i sin opposition mot USA:s och Israels anfall mot Iran. Flera av världens stora demokratier har uttryckt liknande kritik.
Bland de första som fördömde dessa angrepp fanns diktaturerna Ryssland och Kina. Det var dock väntat, med tanke på deras allians med Iran. Att flera demokratiska länder nu öppet kritiserar kriget är mer känsligt för Trump.
Spanien (50 miljoner invånare) – Premiärminister Pedro Sánchez sammanfattade Spaniens ställning med fyra ord: nej till detta krig. Han har vägrat att låta amerikanska militärbaser användas för att attackera Iran, vilket ledde till att Trump hotade med att ”stoppa all handel” med Spanien. Sánchez stod fast vid sin ståndpunkt: ”Vi tänker inte bli medskyldiga till något som är dåligt för världen och som strider mot våra värderingar och intressen, enbart av rädsla för repressalier.” Spaniens främsta argument är att USA:s och Israels krig bryter mot internationell rätt. Även Norge och Frankrike stödjer detta synsätt, medan Sveriges utrikesminister nöjt har konstaterat att våldsanvändningen är ”svår att se” som laglig enligt internationell rätt.
Mexiko (130 miljoner invånare) – Mexikos president Claudia Sheinbaum invänder mot angreppen och säger: ”Om det sker brott mot mänskliga rättigheter i ett land, så måste lösningen hittas inom ramen för det multilaterala arbetet i FN. Inte genom invasioner och krig.” Hon betonar vikten av internationell lag och rätten till självbestämmande, medveten om att Mexiko kan bli isolerat vid en amerikansk militär intervention. Mexiko har dessutom traditionellt varit en stark anhängare av FN.
Brasilien (213 miljoner invånare) – President Lula da Silva uttrycker också sin besvikelse över Förenta nationerna. ”FN ger efter för krigsherrarnas fatalism och har inte längre något utrymme för fredsmäklare”, sade Lula vid ett möte med FN:s livsmedelsorgan FAO. Han kritiserar Trump för att prioritera militär makt istället för humanitära insatser.
Sydafrika (63 miljoner invånare) – Här finns en liknande uppdelning baserat på geografi och kolonialismens arv. ANC-regeringen, med en historisk koppling till Iran, fördömer USA:s och Israels angrepp. President Cyril Ramaphosa påpekar att ”förebyggande självförsvar inte är tillåtet under internationell lag.” I Senegal är kritiken ännu skarpare, där premiärminister Ousmane Sonko säger: ”Vi befinner oss i ett läge där ett enda land (USA) ger sig rätten att kidnappa presidenter och bomba länder.”
Malaysia (36 miljoner invånare) – I Asien varnar Malaysias premiärminister Anwar Ibrahim för att USA:s och Israels agerande kan leda hela Mellanöstern till en katastrof. I Indonesien, Sydostasiens största demokrati med 288 miljoner invånare, uttrycker regeringen sin djupa oro över den militära eskaleringen och sätter sitt deltagande i Trumps så kallade fredsråd på paus.
Det är tydligt att motståndet mot USA:s och Israels krig i Iran sprider sig bland stora demokratier, vilket kan få långtgående konsekvenser för den globala politiken.