Regeringen planerar att införa nya regler för Allmänna arvsfonden år 2027. Målet är att skärpa kontrollen och modernisera hur fondens medel fördelas, vilket kan få betydande konsekvenser för stöd till ideella verksamheter.
En särskild utredare har utsetts för att föreslå reformer av fonden, som har funnits sedan 1928. Enligt regeringen har omständigheterna förändrats avsevärt sedan dess, med större summor och nya samhällsutmaningar som kräver en översyn av regelverket.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) framhåller att fonden har möjliggjort viktiga initiativ under nästan ett sekel, men att det nu är nödvändigt att stärka dess legitimitet och struktur. ”Genom att modernisera och skärpa kontrollen kan fonden fortsätta att fungera effektivt för ideella initiativ,” säger han i ett pressmeddelande.
För privatpersoner kommer reformerna inte att innebära några direkta skattehöjningar, men de kan få indirekta effekter beroende på hur utredningen utformas. Om regelverket ändras kan detta påverka vilka projekt som får finansiering, storleken på stöden och möjligheten till långsiktig finansiering.
Malin Danielsson (L) påpekar att den nuvarande treårsgränsen för projektstöd kan begränsa initiativ som behöver långsiktiga resurser.
Kulturminister Parisa Liljestrand (M) betonar också reformens betydelse och nämner att utredaren ska överväga om fonden kan bidra till att främja och tillgängliggöra Sveriges kulturkanon. ”Det är avgörande för att stärka fondens legitimitet och struktur,” säger hon.
Utredarens uppdrag innefattar flera viktiga punkter, såsom att analysera om Arvsfondsdelegationen ska fortsätta besluta om stöd eller föreslå en annan lämplig myndighet. Utredaren ska också formulera ett långsiktigt syfte för fonden och se över dess målgrupper i relation till detta syfte.
Regeringen ser över Allmänna arvsfonden för att säkerställa att den fortsätter att vara en trovärdig och effektiv resurs för ideella verksamheter i Sverige.
