Enligt en ny forskningsstudie från Örebro universitet visar det sig att många unga svenskar tappar intresset för klimatfrågan. Tidigare har den så kallade klimatkrisen, med Greta Thunberg i spetsen, varit en central fråga för många ungdomar, men nu har fokus skiftat till andra ämnen, såsom konflikten i Palestina och relationen till Israel.
Studien följer omkring 1 000 gymnasieelever under tre års tid för att undersöka hur deras känslor och attityder gentemot klimatförändringarna förändras. Resultaten från den första enkäten, som omfattar 600 16-åringar, visar att hela 73 procent av deltagarna känner en hög grad av likgiltighet inför klimatförändringarna. Endast 17 procent av ungdomarna identifierar sig som ”klimatresilienta”, vilket innebär att de aktivt engagerar sig i frågor kring klimatet trots att de upplever sorg och ångest. De resterande 10 procenten uttrycker stark oro och lider av ”klimataångest”.
Marlis Wullekord, miljöpsykolog vid Lunds universitet, konstaterar att siffrorna är överraskande. Hon påpekar att det kan finnas flera orsaker till denna likgiltighet. En möjlig förklaring är att dagens unga står inför många olika kriser, där klimatfrågan bara är en av dem. Dessutom kan en känsla av maktlöshet inför ett verkligt hot leda till hopplöshet.
Wullekord betonar vikten av att ge ungdomar hopp och stöd i skolan, så att de kan sätta ord på sina känslor. Detta kan bidra till en känsla av kontroll och göra det lättare för dem att hantera sina känslor kring klimatförändringarna.
Även Svenska kyrkan har reagerat på den försvagade klimatengagemanget och har arrangerat en ”Sorgmarsch för klimatet” för att uppmärksamma frågan. Det är tydligt att det finns ett behov av att återuppväcka intresset och engagemanget kring klimatet bland unga i Sverige.
Den här studien och dess resultat visar på ett viktigt samhällsfenomen som kan påverka framtida klimatpolitik och ungdomars engagemang i miljöfrågor.
