Miljarder ur svenska pensioners besparingar står i fara när det krisande stålprojektet Stegra nu kämpar med allvarliga likviditetsproblem. Trots de utmaningar som företaget står inför, inklusive obetalda fakturor och avgångar av nyckelpersoner, överväger flera pensionsförvaltare att investera ytterligare i projektet, vilket liknas vid situationen med Northvolt.
Det är tydligt att Stegra befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge. Pensionskapital som är exponerat mot företaget uppgår enligt källan till omkring 3,4 miljarder kronor. Företaget har redan förbrukat ungefär 72 miljarder och bedöms behöva minst 10 miljarder kronor mer för att överleva.
Det finns många varningssignaler. Leverantörer får inte betalt och centrala personer har lämnat företaget. Ekonomiexperten Ossi Pesämaa uttrycker att pensionssystemet ska baseras på långsiktig lönsamhet och inte på högriskprojekt med osäker finansiering. Han beskriver situationen som en riskfylld investering.
Problemen har inte uppstått över en natt, utan har snarare accelererat under en tid. Tidigare har Stegra tvingats pausa delar av bygget efter att kreditgivare signalerat att utbetalningar skulle kunna stoppas. Enligt uppgifter har verksamheten förbrukat omkring tre miljarder kronor i månaden, vilket gör att kassan snabbt kan tömmas utan nya investeringar.
På byggplatsen i Boden har krisen blivit påtaglig. Flera entreprenörer har obetalda fakturor och har dragit ner sin närvaro, med vissa som helt stoppat arbeten. I ett anmärkningsvärt fall stängdes till och med värmen av i delar av anläggningen mitt under vintern, vilket ledde till att vissa fakturor betalades först efter påtryckningar.
Trots den tuffa situationen är det inte uteslutet att stora pensionsaktörer, som AMF, överväger att skjuta till mer kapital. Anders Anderson, nationalekonom, varnar för att detta kan skada förtroendet för pensionssystemet, med tanke på att tidigare liknande händelser har lett till stora förluster för pensionssparare.
Jämförelserna med Northvolt blir allt vanligare. Vid Northvolts kollaps förlorade pensionssparare miljarder, medan tidiga investerare kunde lämna med vinst. Pesämaa ifrågasätter om pensionssparare verkligen vill att deras pengar används som riskkapital i osäkra industriprojekt.
Det finns också en mer grundläggande kritik av hela projektets logik. Flera forskare ifrågasätter de samhällsekonomiska kalkyler som motiverat satsningen och menar att analyserna snarare liknar marknadsföring än seriösa beslutsunderlag. Dessutom pekar kritiker på att klimatnyttan kan vara överdriven.
Risken för förluster sträcker sig bortom pensionssystemet. Bodens kommun har investerat över 1,6 miljarder skattekronor i infrastruktur kopplad till Stegra, och det finns statliga garantier knutna till projektet. Detta skapar en obalans där vinster kan privatiseras medan förluster riskerar att drabba skattebetalare och pensionssparare.
Trots alla investeringar har Stegra ännu inte påbörjat någon produktion av grönt stål. Behovet av nytt kapital växer ständigt, och frågan som nu ställs är hur länge finansieringen kan upprätthållas innan konkurs kan bli det enda alternativet.