Regeringens nedskärningar slår hårt mot kvinnors hälsa och vård

600 miljoner tas bort – kvinnor tvingas lida tyst i svensk vård

Regeringens nedprioritering av kvinnohälsan får allvarliga konsekvenser för kvinnor i hela Sverige. Under mandatperioden har Tidöregeringen dragit bort 600 miljoner kronor ur budgeten för kvinnohälsa, vilket kraftigt begränsar möjligheterna till stöd i kritiska skeenden som graviditet, förlossning och klimakteriet. Det varnas nu för att kvinnor tvingas lida i onödan på grund av dessa politiska nedskärningar.

Annika Strandhäll och Marina Andreasson, ordförande för S-kvinnor i Värmland, slår fast att regeringens budgetprioriteringar aktivt fördjupar ojämlikheten i svensk vård. ”Kvinnors symptom misstolkas, livsvillkor ignoreras och många viktiga satsningar har strypts,” skriver de i ett upprop.

Regeringens politik riskerar liv och hälsa

Sjukvården är fortfarande inte jämställd. Trots att kvinnor lever längre än män lever många med sämre hälsa, högre sjukfrånvaro och mindre tillit till vården. Det är särskilt påtagligt för arbetarkvinnor där livslängden till och med minskar. Den rådande politiken lämnar de mest utsatta grupperna utan skydd och vård.

Viktiga stödinsatser för gravida, såsom hjälp vid foglossning, efterblödningar och psykisk ohälsa efter förlossningen, saknas på många håll. Klimakteriet påverkar psykiskt upp till 80 procent av alla kvinnor, där majoriteten rapporterar nedsatt arbetsförmåga men får knappast hjälp från vare sig vård eller arbetsplats.

Därtill är forskning kring vanliga kvinnosjukdomar som sköldkörtelsjukdomar eftersatt. Symptomen avfärdas ofta som stress eller psykisk ohälsa, vårdens riktlinjer är inaktuella och vården skiljer sig kraftigt mellan olika delar av landet.

Regionerna slåss för kvinnors vård trots minskade resurser

Trots regeringens nerskärningar har många regioner kämpat hårt för att inte låta kvinnors vård drabbas totalt. Regionen försöker fortsätta utveckla arbetssätt och prioritera kvinnohälsa, men förutsättningarna försvåras i takt med minskade resurser. Strandhäll och Andreasson understryker att regionerna inte kan bära detta ensamma – det krävs en politik som prioriterar kvinnors hälsa i hela landet.

”Det ska inte spela någon roll var du bor – du ska ha rätt till en likvärdig vård över hela landet,” säger S-kvinnornas ordföranden.

Vad händer nu?

Det pågår i dag en kritikstorm mot regeringens beslut och politiska vägval. Kraven på ökade resurser och stärkt forskning för kvinnohälsa blir allt starkare från både opposition, fackliga organisationer och yrkesverksamma inom vårdsektorn. För kvinnor runt om i Sverige handlar det om att inte längre behöva lida i tystnad och kunna få tillgång till den vård de har rätt till – oavsett var de bor.

Myndigheter och regioner uppmanas omedelbart att öka insatserna för att motverka nästa steg av ojämlikhet i hälsa och sjukvård för kvinnor. Det här är en fråga som utvecklas snabbt och följs noga av både politiker och allmänhet i Sverige.