Debatten kring Ukrainas väg in i Europeiska unionen har blivit en intensiv politisk konflikt. Volodymyr Zelenskyj och Viktor Orban har offentligt diskuterat möjligheten att påskynda Ukrainas medlemskap innan landet uppfyller alla formella krav.
Förslaget om ett snabbspår, som stöds av vissa i Bryssel och Kiev, kopplas till en eventuell fredsöverenskommelse med Ryssland. Detta har dock mött motstånd, inte bara från Ungern utan också från centrala EU-länder som Tyskland och stora delar av den europeiska opinionen. Kritiker varnar för att en sådan åtgärd kan underminera EU:s meritbaserade process och komplicera fredsförhandlingarna med Moskva.
Ukrainas president har på sociala medier framhävt att landet siktar på att vara ”tekniskt redo” för EU-medlemskap redan år 2027. Han efterlyser ett konkret datum i en potentiell fredsplan, vilket han anser skulle fungera som en säkerhetsgaranti för Ukraina. Zelenskyj har även varnat för att Ryssland kan försöka blockera EU-processen om inget datum fastställs.
Viktor Orban har svarat på Zelenskyjs krav med sarkasm och kritik. Han betonar att EU-medlemskap är en meritbaserad process som styrs av medlemsländerna, inte av kandidatländerna. Orban har beskrivit förslaget om ett forcerat medlemskap som en ”öppen krigsförklaring” mot Ungern och har kallat Ukraina för ”Ungerns fiende” i flera skarpa uttalanden.
I samband med ett extra EU-toppmöte i Bryssel uppmanade Orban unionen att avsluta det ekonomiska stödet till Ukraina. Han argumenterade för att EU istället bör fokusera på fredsförhandlingar, stärka sin egen konkurrenskraft och sänka energipriserna. ”Krig är dåligt för affärerna. Sök fred. Skicka inte era pengar till någon annan om ni behöver dem för er egen konkurrenskraft”, sade han.
Idén som nu diskuteras i Bryssel innebär att Ukraina, mitt under brinnande konflikt, skulle kunna få en form av tidig eller ”partiell” EU-anknytning redan 2027, trots att landet inte uppfyller de obligatoriska kriterierna för medlemskap. Modererade versioner av förslaget talar om tillgångar till den inre marknaden och stödmedel innan fullständigt medlemskap beviljas.
Motståndet mot snabbspåret sträcker sig utöver Ungern. Även Tysklands regering, med en koalition av kristdemokrater och socialdemokrater, har uttryckt skepticism mot tanken på flera medlemskapsnivåer. Friedrich Merz, förbundskansler, har sagt att medlemskap år 2027 är ”uteslutet” och att kriterierna måste uppfyllas i enlighet med EU:s regelverk.
Opinionsundersökningar visar att omkring 75 procent av européerna är emot att Ukraina ska bli medlem innan alla kriterier är uppfyllda, med oro för ekonomiska kostnader och konkurrensförhållanden. Ukraina står dessutom inför betydande utmaningar med utbredd korruption, vilket ytterligare försvårar situationen.
Kritik har även kommit från andra politiska företrädare, som Li Andersson, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. Hon har varnat för att ett snabbspår riskerar att urholka principen om meritbaserat medlemskap och skapa osäkerhet både för Ukraina och EU.
Kopplingen mellan EU-medlemskap och en fredsavtal med Ryssland kan också komplicera fredsprocessen ytterligare. Kreml har tidigare sagt sig inte kunna acceptera Ukraina i västliga säkerhetsstrukturer, oavsett om det handlar om Nato eller EU. Nya krav på medlemskap eller förtursdatum lär därför inte tas emot väl i Moskva.
Debatten mellan Zelenskyj och Orban speglar en djupare konflikt inom EU angående hur unionens framtid och värderingar ska hanteras i en krissituation. Frågan handlar inte bara om en president och en premiärminister, utan om EU:s trovärdighet och principer för medlemskap i en av Europas mest komplexa säkerhetspolitiska kriser.
