När den tidigare amerikanska presidenten Donald J. Trump i förra månaden hotade med tullar mot länder som motsätter sig hans planer på att annektera Grönland, diskuterade europeiska ledare att använda en så kallad handelsbazooka. Denna mekanism skulle kunna riktas mot amerikanska teknikföretag som säljer sina produkter och tjänster till den Europeiska unionen.
Det nya anti-påtryckningsinstrumentet, som infördes 2023 och hittills inte har använts, syftar till att avskräcka utländska regeringar från att utöva ekonomiskt tryck mot EU:s medlemsländer. Det ger EU en rättslig grund för att införa en rad ekonomiska motåtgärder, vilket möjliggör en upptrappning av svaren utan att förlita sig på traditionella metoder för handelstvister.
Enligt Holger Görg, professor i internationell ekonomi vid universitetet i Kiel, skulle den amerikanska tekniksektorn vara ett primärt mål. Han framhåller att om man vill skada USA, så är det just tekniksektorn och området för digitala tjänster man bör fokusera på.
Trots att EU och USA har världens största bilaterala handelsavtal, är läget för tjänster en annan historia. Medan USA hade ett betydande handelsunderskott med EU när det gäller varor, uppvisade landet ett överskott på 109 miljarder euro inom tjänster under 2023, enligt uppgifter från Europeiska rådet.
Diskussionerna om möjliga åtgärder kom efter att Trump upprepade gånger uttryckt sin vilja att USA skulle ta över Grönland, vilket har avvisats av danska och andra europeiska ledare. Ungefär tre fjärdedelar av handeln med tjänster mellan EU och USA består av ”digitalt levererbara tjänster”, som omfattar molntjänster och företagsprogramvara.
Görg påpekar att amerikanska företag är starkt beroende av internationella marknader, och om EU begränsar tillgången till dessa marknader, kan det få betydande konsekvenser för amerikansk ekonomi.
Det är också tänkbart att EU skulle kunna använda detta instrument för att påverka sektorer där företag kan utöva politiskt tryck på sina egna regeringar. Dylan Geraets, rådgivare på den internationella advokatbyrån Mayer Brown, indikerar att en utvärdering av hur molntjänster skulle påverkas av dessa åtgärder redan pågår.
Förordningen fastställer flera motåtgärder som kan tillämpas på tekniktjänster. En möjlighet är att införa högre tullar och avgifter på importerade tjänster. Kommissionen skulle även kunna hindra amerikanska teknikföretag från att delta i offentliga upphandlingar inom EU.
Det finns även förslag om att begränsa amerikanska företags möjligheter att investera i Europa, vilket skulle kunna hindra dem från att förvärva nystartade företag i EU-länderna. Dessa åtgärder riskerar att få stora konsekvenser för europeiska köpare av teknik.
Frågan kvarstår om EU är villiga att införa restriktioner mot en sektor som de blivit så beroende av. Trots ökade intressen för digital suveränitet och vissa ansträngningar, är många organisationer fortfarande djupt beroende av amerikanska teknikleverantörer.
Det är oklart hur EU skulle reagera praktiskt, då detta instrument aldrig tidigare har använts. Tvetydigheten i hur åtgärderna skulle tillämpas kan vara strategisk för kommissionen, vilket kan ge dem en fördel i förhandlingar.
Slutligen är syftet med dessa åtgärder att få ett slut på det ekonomiska trycket, snarare än att straffa, enligt Geraets. Kommissionen är skyldig att kontinuerligt granska effektiviteten av sina åtgärder och ska upphöra med dem så snart det ekonomiska trycket upphör.
