Terrorhotnivån mot Sverige är oförändrad och ligger kvar på tre på en femgradig skala, enligt den senaste bedömningen från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) för 2026. Enligt säkerhetsmyndigheterna bakom NCT utgör både våldsbejakande högerextremism och islamism de största hoten mot landet.
I rapporten från NCT nämns högerextremism hela 14 gånger, medan vänsterextremism endast omnämns en gång. NCT:s arbete bygger på ett samarbete mellan olika underrättelsetjänster och den slutgiltiga bedömningen görs av Säkerhetspolisen.
Under förra året sänktes terrorhotnivån från fyra till tre, och myndigheterna ser för närvarande inga tecken på att den behöver höjas igen. Sverige utpekas inte längre lika tydligt som mål, i kontrast till situationen under 2023 då flera islamkritiska demonstrationer genomfördes.
Enligt NCT:s helhetsbedömning för 2026 kvarstår hotnivån, men karaktären av hoten har förändrats. De främsta formerna av extremism är nu islamism och högerextremism. Myndigheterna noterar att våldsbejakande islamism inte längre drivs främst av etablerade grupper som IS eller al-Qaida, utan av individer som sprider våldsbejakande propaganda på nätet.
Ahn-Za Hagström, chef för NCT, framhåller att psykisk ohälsa och personliga motiv ofta spelar en avgörande roll i radikaliseringen av individer. Ett exempel är en 19-årig syrisk man som nyligen dömdes för att ha planerat terrorattacker i Stockholm.
Vid sidan av islamism pekar myndigheterna på våldsbejakande högerextremism som det största hotet. Radikaliserade individer konsumerar så kallad accelerationistisk propaganda, som syftar till att skapa splittring och oro i samhället. Denna typ av propaganda uppmanar till våld för att påskynda en kollaps av det nuvarande systemet.
Myndigheterna identifierar också en upplevd islamisering av samhället och ökad kriminalitet som återkommande teman i radikaliseringen inom högerextrema kretsar. För de som vill ta del av hela rapporten finns den tillgänglig online.
