Den senaste tidens händelser i Minnesota har dragit uppmärksamhet till en avgörande aspekt av den amerikanska politiken: den vertikala maktdelningsprincipen. I en intervju med tidskriften Atlantic ställde Minnesotas guvernör Tim Walz frågan: ”Befinner vi oss i en Fort Sumter-situation?” Fort Sumter, beläget utanför Charleston i South Carolina, var platsen där det amerikanska inbördeskriget inleddes i april 1861. Kan det verkligen vara så att ett inbördeskrig är möjligt i USA idag?
Utvecklingen i Minnesota speglar tydligt de spänningar som finns mellan den federala regeringen och delstaterna, en dynamik som ofta leder till konflikter. I USA finns det tre nivåer av regering: federal, delstatlig och lokal. Medan vissa ansvarsområden är under federal kontroll, ligger många frågor på delstats- och lokal nivå. Den nuvarande konflikten handlar om invandringspolitiken, som faller inom den federala domänen.
En av president Trumps mest centrala valfrågor inför 2024 var att inleda massdeportationer av personer som olagligt vistas i landet. Under det senaste året har de federala myndigheterna Immigration and Customs Enforcement (ICE) och Customs and Border Protection (CBP) genomfört insatser i Minneapolis. Dessa aktioner har lett till brutala scener och protester, där två amerikanska medborgare, Renée Good och Alex Pretti, sköts till döds av agenter från ICE och CBP förra månaden.
Protesterna mot dessa insatser har fått starkt stöd från både delstats- och lokal nivå, där guvernör Walz och borgmästare Jacob Frey i Minneapolis har krävt att den federala regeringen skall dra sig tillbaka och låta de lokala myndigheterna hantera situationen. Frey har till och med beskrivit den federala närvaron som en invasion av hans stad, vilket har resulterat i massiva demonstrationer där tiotusentals människor trotsat vinterns kyla.
Trots att omkring hälften av amerikanerna stöder Trumps invandringspolitik, visar opinionsundersökningar att en betydande majoritet är kritiska till hur de federala myndigheterna hanterar den, särskilt med tanke på dödsskjutningarna i Minneapolis. Motståndet mot ICE och CBP sträcker sig över partigränserna, med starka känslor även bland oberoende väljare och vissa republikaner.
Borgmästare Frey har blivit en symbol för det lokala motståndet och har fått nationell uppmärksamhet. I en intervju med New York Times den 31 januari talade han om den oroande obalansen mellan de lokala och federala myndigheterna, där de federala agenterna var tre gånger så många som stadens egna poliser. Han nämnde också att den federala regeringen har börjat begära information från vallokalerna inför höstens kongressval, vilket ytterligare understryker den federala inblandningen.
Hur allvarlig är då situationen? Kan man verkligen dra paralleller mellan Fort Sumter och Minneapolis? Även om Minnesota inte är på väg att lämna unionen, har dödsfallen och den ökade våldsnivån potential att leda till ytterligare oroligheter. Intressant nog verkar Trump ha ändrat strategi den senaste tiden; den kontroversielle chefen för ICE-operationen har flyttats till Kalifornien och Trump har börjat tala om att trappa ner konfliktnivån. Det är ovanligt att Trump backar, och en möjlig förklaring kan vara det växande folkliga motståndet mot den federala regeringens brutala insatser.
Den federala maktens roll, i kombination med de starka delstaterna och lokala nivåerna, tyder på att det finns en viss kraft kvar i systemets skyddsnät. Många frågar sig om president Trump har överskridit en gräns i Minneapolis, med tanke på hans tidigare brott mot etablerade normer och hans oförutsägbara politiska stil. Utvecklingen i Minnesota är därför värd att följa noga.
