Den svenska livsmedelsindustrin är beredd att intensifiera sitt arbete för att öka beredskapen, men det krävs en diskussion om hur detta ska finansieras. Enligt Björn Hellman, vd för Livsmedelsföretagen, kan inte företagen ensamma bära kostnaderna för detta viktiga arbete.
Det råder ingen tvekan om att näringslivet spelar en avgörande roll för Sveriges motståndskraft. Som en branschorganisation för 750 livsmedelsproducenter har Livsmedelsföretagen under de senaste åtta åren arbetat intensivt med frågor kring beredskap. Utmaningar såsom sommartorkan 2018, pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har ställt stora krav på medlemsföretagen. Trots dessa påfrestningar har det funnits ett stabilt utbud av svensk mat och dryck, tack vare medlemmarnas arbete och flexibilitet, vilket framgår av deras rapport ”Recept för resiliens”.
Det finns dock inga skäl att slå sig till ro. Sverige står inför allvarliga hot och kriser som kan förvärras, vilket gör att livsmedelsindustrin måste stärka sin beredskap. Mikael Frisell har presenterat flera konstruktiva förslag för hur detta kan genomföras, med fokus på planering, information och utbildning av personal. Broschyren ”Beredskap för företag” är ett uppskattat verktyg i detta arbete.
Men i slutändan handlar allt om resurser. Att öka beredskapen medför kostnader, och många företag har under de senaste åren haft det ekonomiskt tufft. Trots att matpriserna har ökat, har producenternas lönsamhet minskat. Under 2022–2023 var lönsamheten inom livsmedelsindustrin negativ, och även om det nu ser något bättre ut, är lönsamheten fortfarande mycket låg. Företagen måste prioritera mellan investeringar i beredskap och att betala löner, elräkningar och råvaror som krävs för produktionen.
Det finns dock potential för att stärka livsmedelsberedskapen genom att öka livsmedelsproduktionen. Detta blir dock svårt om politiska beslut gör det dyrare och mer komplicerat. Enligt Hellman har politiska beslut lett till kraftigt ökade avgifter för förpackningar, avfallshantering och elnät. Dessutom kan det nuvarande förslaget från Myndigheten för civilt försvar om implementeringen av cybersäkerhetsdirektivet NIS-2 kosta företag flera miljoner kronor årligen.
Nyheterna om att Falköpings mejeri nyligen blivit polisanmält för att ha ökat sin produktion visar på de utmaningar företagen står inför. Den svenska livsmedelsindustrin är redo att ta nästa steg i sitt beredskapsarbete, men det är nödvändigt att också diskutera hur dessa kostnader ska fördelas rättvist mellan staten och näringslivet. Myndigheterna bör redan nu planera för att kunna ge regelamnesti i akuta kriser, så att företagen kan fokusera på det de gör bäst: att lösa problem.
