Svenskt Näringsliv har nyligen uttryckt oro över att färre personer i Sverige ska försörja en växande befolkning, en situation som de kallar den demografiska utmaningen. Denna oro har länge diskuterats men har tidigare visat sig vara överdriven. Det som dock utmärker den senaste debatten är att det faktum som mest påverkar situationen – invandringen – har blivit osynliggjort av organisationen.
Enligt Svenskt Näringsliv visar nya beräkningar att endast cirka 60 av Sveriges 290 kommuner har fler personer i arbete än de som är utanför arbetsmarknaden. De framhäver detta som ett bevis på att försörjningsbördan ökar och att välfärden är hotad. Med en iögonfallande rubrik påpekar de: ”Så många måste du försörja i din kommun”. Men deras beräkningar bygger på en felaktig metodik där arbetsföra personer som är arbetslösa helt ignoreras när man räknar ut försörjningsbördan.
Det blir tydligt att det handlar om en snedvriden bild av verkligheten, där det verkliga problemet snarare rör invandringsrelaterade utmaningar som läggs på den arbetande befolkningen. Statistik visar att arbetslösheten bland inrikes födda ligger strax över fyra procent, medan den bland utrikes födda är över fjorton procent. Denna skillnad har varit relativt stabil under en längre tid.
Enligt statistik från SCB kan arbetslösheten bland personer födda utanför Europa med låg utbildningsnivå närma sig 37 procent. Detta är en central fråga i den pågående debatten, men som Svenskt Näringsliv tycks förbise i sina analyser. De undviker att ta hänsyn till den verkliga orsaken till de ekonomiska utmaningarna som många kommuner står inför.
Det är också värt att notera att det svenska systemet har utvecklat metoder för att dölja den verkliga arbetslösheten. Tidigare var förtidspensioneringar vanliga, men har nu minskat. Med den pågående massinvandringen har olika sysselsättningsåtgärder och subventionerade jobb använts för att hålla nere arbetslöshetssiffrorna.
En ny rapport från Kunskapsverket visar att 28 procent av Sveriges befolkning har utrikes bakgrund, varav 21 procent är födda utomlands. Många av dessa individer kommer från lågutvecklade länder med låg utbildning, vilket försvårar deras integration i det svenska samhället. Detta står i kontrast till västerländska arbetskraftsinvandrare, som ofta återvänder hem efter att ha bidragit till det svenska välståndet.
Det som verkligen behöver adresseras är egenförsörjning snarare än bara arbetslöshet. Drygt 33 procent av de utrikes födda i arbetsför ålder är inte egenförsörjande, vilket har betydande konsekvenser för den offentliga ekonomin. Dessutom kan bristande språkkunskaper och låg utbildning vara avgörande hinder för att integreras i arbetsmarknaden.
I debatten framhäver Svenskt Näringsliv behovet av fler migranter, men detta skapar en snedvriden bild av verkligheten. Det är inte antalet människor i arbetsför ålder som är problemet, utan snarare deras utbildning och anpassning till arbetsmarknaden. Utvecklingen i arbetsmarknaden visar att behovet av lågkvalificerad arbetskraft minskar, vilket ytterligare sätter fokus på vikten av utbildning och integration.
Sammanfattningsvis är det tydligt att den demografiska utmaningen i Sverige handlar om mer än bara en ålderssammansättning; den involverar även hur och i vilken utsträckning befolkningens sammanställning och kompetens matchar arbetsmarknadens krav.
