Efter flera månaders hot från USA har Kubas president Miguel Díaz-Canel nu erbjudit att föra samtal med Washington. I ett tv-sänt tal till kubanerna framhöll han att ”vi är redo att föra dialog om vilket ämne som helst, men utan påtryckningar.”
Presidenten erkände att den ekonomiska press som USA utövar, som han beskriver som en ”kvävning från världens främsta stormakt,” har förvärrat situationen på Kuba. Han uppmanade kubanerna att göra uppoffringar och vara kreativa för att övervinna krisen, samtidigt som han anklagade USA för intensiva kampanjer av förtal och psykologisk krigföring mot regimen.
Den amerikanske presidenten Donald Trump har öppet uttryckt sin önskan om ett regimskifte på Kuba. Nyligen undertecknade han en presidentorder som hotar alla länder som levererar olja till Kuba med strafftullar, vilket syftar till att skapa en energikris som kan tvinga den kubanska regimen att ge upp makten efter nästan 70 år av kommunistiskt styre.
Medan Kuba tidigare fick olja från Venezuela, har leveranserna stannat av efter kidnappningen av Nicolás Maduro för en månad sedan. Oljeembargot har redan haft en allvarlig inverkan på landet; rapporter antyder att taxichaufförer har stått i kö i upp till 26 timmar för att få sin statliga ranson av bensin. Ingen får köpa mer än 40 liter per vecka, och staten kräver betalning i amerikanska dollar, något som få har tillgång till.
Díaz-Canel betonade att åtgärder kommer att vidtas som kräver ansträngningar men som inte blir permanenta. Han påpekade att kapitulation inför USA inte är ett alternativ. Mexiko har erbjudit humanitärt bistånd i form av oljeleveranser, men enligt Trump har USA försökt att förhindra detta. Mexikos president Claudia Sheinbaum nekar till påståendena och varnar för att bristen på olja kan få allvarliga konsekvenser för sjukhusens verksamhet, som är beroende av diesel för att driva generatorer under elavbrott.
Den senaste oljeleveransen till Kuba ägde rum i december, vilket betyder att landet endast har ett par veckors reserver kvar, enligt Financial Times.
Men bristen på bränsle är inte det enda problemet. Livsmedelsbristen på Kuba har blivit alltmer akut. Enligt den spanska tidningen El País har människor i Havanna börjat tigga på gatorna och leta efter mat i soptunnor. Elavbrotten är omfattande, med vissa stadsdelar i huvudstaden som endast har ström i fyra timmar per dygn. På landsbygden i östra Kuba är läget ännu värre, med elavbrott som varar i flera dagar.
Priserna på mat och transporter har också stigit kraftigt, delvis på grund av ökade transportkostnader. De som saknar släktingar utomlands, som kan skicka hårdvaluta, har svårare att klara sin vardag. Även visningen av presidentens halvtimmeslånga tal på tv påverkades av elbristen, och de som inte kunde se talet fick förlita sig på andra för att få information om innehållet.
I en intervju med den spanska nyhetsbyrån EFE erkände Kubas vice utrikesminister Carlos Fernández de Cossío att landet står inför sin värsta situation någonsin. ”Det är svårt för regeringen och mycket svårt för befolkningen som helhet,” sade han.
