Polisers rätt att delta i krig ifrågasätts i ny statlig utredning
En statlig utredning föreslår att poliser inte längre ska räknas som kombattanter – det vill säga som personer med rätt att delta i strid vid krig. Förslaget har skapat stark oro bland ledande säkerhetsexperter.
Björn Eriksson, tidigare rikspolischef, och Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige, varnar nu kraftfullt för konsekvenserna av förslaget. De menar att det innebär en betydande risk för rikets säkerhet om polisen inte längre betraktas som stridande vid krig.
Oro bland säkerhetsexperter efter utredning
Björn Eriksson och Magnus Lindgren beskriver den föreslagna förändringen som ”mycket oroande”. De framhåller att polisen har en avgörande roll i krigssituationer och måste kunna försvara sig och aktivt delta i strider för att skydda civila och upprätthålla ordning.
Den aktuella statliga utredningen har ännu inte offentliggjorts i sin helhet, men informationen har släppts ut och kommenterats av experter under den senaste tiden. Förslaget innebär en principiell förändring i hur Sveriges försvarsinriktade säkerhetsarbete organiseras och rättsligt regleras.
Vad innebär att inte räknas som kombattanter?
Att inte räknas som kombattanter betyder i praktiken att polisen förlorar statusen som skyddade stridande enligt internationell humanitär rätt. Det ökar risken för riktade attacker mot polisens personal och utrustning under väpnade konflikter eftersom de då inte behandlas som legitima mål med samma villkor.
– Detta kan i förlängningen innebära att polisens möjligheter att upprätthålla lag och ordning i krigstid kraftigt försvåras, säger Magnus Lindgren och understryker behovet av ett starkt och väl förberett totalförsvar där polisen ingår fullt ut.
Följder för Sveriges säkerhet och civilbefolkning
Förändringen kommer sannolikt att väcka debatt inom försvars- och säkerhetspolitiska kretsar, särskilt i en tid då säkerhetsläget i Europa är ansträngt och Sverige aktivt bygger ut sitt totalförsvar.
Polisens roll i förberedelser inför krig eller väpnad konflikt är central för att skydda civila och infrastruktur. Att frånta polisen stridsrätt kan försvaga Sverige i en kritisk stund och ge negativa effekter för samhällets trygghet.
Vad händer härnäst?
Statens nya utredning väntas nu granskas och debatteras i både riksdag och bland säkerhetstjänster. Möjliga ändringar av betänkandet kan ske efter remissrundor och politiska diskussioner.
Björn Eriksson och Magnus Lindgren uppmanar till en bred dialog där polisens roll och rättigheter i krig måste stå i fokus för att säkra Sveriges trygghet framöver.
Vi följer utvecklingen och rapporterar löpande om nya fakta och reaktioner inom Sveriges säkerhetspolitiska arena.
