SVT:s ledning vädjar om mer resurser trots att bolaget redan får över nio miljarder kronor årligen i statligt stöd. I ett uttalande varnar SVT:s vd Ann Lagercrantz för att bristen på finansiering kan leda till nedskärningar och en försämring av utbudet. Detta påstående kommer efter att TV4 dragit sig ur marknaden, vilket SVT hävdar har resulterat i ökade kostnader som nu hotar att påverka deras verksamhet negativt.
Lagercrantz förklarar att bolaget behöver spara 355 miljoner kronor från nästa år, vilket motsvarar en liten andel av den totala finansieringen. I ett internt meddelande till personalen framhålls att publiken kommer att uppleva konsekvenserna av dessa besparingar. Hon har även varnat för att anställda kan komma att sägas upp om inte ytterligare skattemedel tillförs.
Bakgrunden till situationen är TV4 som, som den sista kommersiella aktören, har lämnat marknaden. SVT hävdar att detta har lett till kostnader som inte borde belastat dem enligt tidigare löften från public service-kommittén. Lagercrantz kritiserar att dessa nya kostnader inte har kompenserats genom höjda anslag.
Hon uttrycker sin besvikelse över att regeringen ännu inte presenterat någon lösning på finansieringsfrågan och spekulerar i att kostnaderna för marknaden kan öka med 192 miljoner kronor år 2026. ”Den fakturan har redan kommit,” säger hon och betonar att ansvaret för SVT:s ekonomi ligger på dem.
Enligt uppgifter kan programverksamheten stå för den största delen av besparingarna, med 220 miljoner kronor. Även nyheter och sport ska bidra med 80 miljoner, medan administration och teknik ska minska sina kostnader med 55 miljoner. Ledningen utesluter inte att personalneddragningar kan bli aktuella och planering för detta har redan inletts i alla avdelningar.
Detta krav på mer pengar kommer i en tid då SVT, SR och UR står inför omfattande kritik. Det har framförts anklagelser om att dessa public service-bolag inte lever upp till kraven på opartiskhet och att de har en vänstersidig agenda i sitt innehåll. En nyligen uppmärksammad incident involverade att Ann Lagercrantz make, författaren David Lagercrantz, åtnjöt en lyxsemester på skattebetalarnas bekostnad i ett underhållningsprogram.
Det finns en växande debatt kring finansieringsmodellen för public service och dess legitimitet i en demokratisk samhällsstruktur. Många ifrågasätter varför ett redan välfinansierat system inte kan hantera små kostnadsökningar när dessa enligt tidigare åtaganden inte skulle påverka bolagens budgetar.
