EU:s utrikesministrar har kommit överens om att inkludera Irans revolutionsgarde (IRGC) på unionens terrorlista, ett beslut som följer flera års diskussioner. Detta kommer efter att organisationens inblandning i tusentals dödsfall under vinterns protester blivit uppenbar. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard betonar att detta är en stark politisk signal som visar att världen uppmärksammar de brutala övergreppen som begås av regimen.
Flera medlemsländer, inklusive Sverige, Tyskland och Belgien, har drivit på för att terrorstämpla IRGC. Malmer Stenergard uttrycker att Sverige har en enig riksdag bakom sig i denna fråga och kräver ytterligare åtgärder från EU. Tidigare har länder som Frankrike, Spanien och Italien varit motståndare till en terrorstämpling, men dessa länder har nu ändrat ståndpunkt.
Den senaste tidens våld mot civila har varit en avgörande faktor i detta beslut. Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot har beskrivit situationen som ”den våldsammaste repressionen i Irans moderna historia” och uppmanar nu den iranska regimen att frige fängslade personer och återställa internetåtkomst.
För närvarande finns det omkring 20 grupper listade på EU:s terrorlista, inklusive Hamas och Hizbollah, som har kopplingar till IRGC. Medlemmar i dessa organisationer får inte resa in i EU och deras bankkonton fryses. Många av IRGC:s ledare är redan föremål för sanktioner från EU, vilket gör det oklart vilka konkreta effekter en terrorstämpling kommer att få. Malmer Stenergard framhåller dock att den politiska signalen av detta beslut är betydelsefull.
Situationen i Iran förblir kritisk, och regimen har stängt ner internet, vilket gör det svårt att få en klar bild av hur många som har gripits eller dödats under protesterna. Enligt amerikanska HRANA har över 6 000 dödsfall bekräftats, medan andra källor talar om tiotusentals döda.
Tidigare har det funnits farhågor att en terrorstämpling skulle hindra diplomatiska kontakter med regimen, men EU:s utrikeschef Kaja Kallas avfärdar dessa farhågor. Hon förklarar att diplomatiska kanaler kommer att förbli öppna och att kontakterna med den iranska utrikesministern inte påverkas av terrorklassningen.
Det finns även oro för att Iran kan komma att straffa europeiska medborgare. Den iranska regimen har tidigare gripit utländska medborgare och använt dem som bytesvaror. Den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus satt i fångenskap i 790 dagar innan han släpptes 2024. Nyligen har även två franska medborgare släppts under husarrest på den franska ambassaden.
Utöver terrorstämplingen har EU:s utrikesministrar också beslutat om nya sanktioner mot Iran, som omfattar 21 ytterligare individer och organisationer kopplade till det dödliga våldet. Totalt omfattar EU:s sanktionslista nu 247 personer och 50 organisationer i Iran på grund av brott mot mänskliga rättigheter.
