Raoul Wallenbergskolan i Lidköping ges grönt ljus att öppna en ny mellanstadieskola trots kommunens kraftiga protester och varnar för stora kostnader. Skolinspektionens beslut har väckt stark kritik och lett till krav på förändrade regler från Socialdemokraterna.
Kommunen slår larm: Expansion kan kosta 8 miljoner kronor
Lidköpings kommun menar att friskolans utbyggnad riskerar leda till tomma platser i de kommunala skolorna, vilket kan kosta skattebetalarna upp till 8 miljoner kronor per år. Trots detta har Skolinspektionen beviljat tillståndet för Raoul Wallenbergskolan att starta en mellanstadieskola. Friskolan själva kommenterar att kommunen måste omorganisera för att undvika merkostnader.
S kräver lagändring: Kommunerna måste få rätt att säga nej
Anders Ygeman, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, reagerar kraftfullt på beslutet. Han kräver skärpta regler och ett starkare kommunalt veto:
“Kommunerna måste få rätt att säga nej till nya friskolor”
Ygeman påpekar att det är kommunerna som bär ansvaret när privata aktörer etablerar sig men saknar verkligt inflytande över vilka skolor som får starta eller expandera.
Under januari presenterade regeringens utredare Joakim Stymne en omfattande utredning till utbildningsminister Simona Mohamsson (L) som föreslår att tillståndsprövningen för friskolor ska skärpas. Mohamsson erkänner systemets brister i ett mejl till DN:
“Dagens system har stora brister och ställer till det för många kommuner med minskande barnkullar”
Men det är osäkert om förändringarna får politiskt stöd i riksdagen. Ygeman är tveksam och pekar på att dagens TIDÖ-regering hittills inte tagit några initiativ för att begränsa friskolors utbredning.
Vinst på 10 miljoner kronor väcker frågor
Ägarna till bolaget som driver Raoul Wallenbergskolan har tagit ut 10 miljoner kronor i vinst de senaste fyra åren, något som ytterligare skärper debatten. Kritiker anser att vinsterna riskerar ske på bekostnad av kommunalt skolutbud och skattemedel.
Kommunpolitikern Andreas Bill (C) i Lidköping menar att staten inte tar sitt ansvar för att skydda kommunala skolor och skattebetalare från negativa effekter av friskoleetableringar.
Socialdemokraternas kritik mot tidigare mandatperioder
Ygeman pekar också på att Socialdemokraterna under sina åtta år vid makten försökte införa kommunalt veto och begränsa vinster i friskolor, men att förslagen har röstats ned av de partier som nu ingår i dagens regering. Han betonar att frågan är avgörande för skolans framtid och skattebetalarnas pengar.
Skolinspektionens utredare Nils Larsson instämmer i att friskoleutbyggnad ger ökad valfrihet för elever som inte vill gå i kommunala skolor men understryker samtidigt de ekonomiska konsekvenserna:
“Valfrihet är väl bra men inte om pengarna försvinner från klassrummens kärnverksamhet”
Vad händer nu?
Regeringens utredningsförslag ligger på bordet och eventuellt ska de debatteras i riksdagen. Om nya lagar antas kan kommuner få större möjlighet att påverka friskolors etableringar och expansioner – en förändring som kan påverka skolor över hela Sverige.
Frågan är högaktuell och väntas väcka fortsatt debatt om friskolornas roll och finansiering i den svenska skolan under de kommande veckorna.
