Sociala medier förändrades för alltid 2016 – det år då nätet gick från en lekplats till en marknadsplats. Det visar Mina Asp Romefors i en skarp analys av trenden som nu exploderar på nätet.
Den digitala nostalgin kring 2016 rasar fortfarande på sociala plattformar världen över. Men varför just detta år? Mina Asp Romefors på Dagens Nyheter pekar på 2016 som en avgörande brytpunkt i internets utveckling – då en digital revolution gick från lek till affär.
Från lekfullt till affärsdrivet
Innan årsskiftet 2016 var sociala medier fortfarande en öppen och demokratisk plats. Användare, vare sig kändisar eller vanliga personer, konkurrerade under samma villkor. Flöden var kronologiska och alla kunde själva välja vad de ville följa. Det var en tid när internet var riktigt roligt och inkluderande, med selfies filtrerade med hundöron och Pokémon Go-jakter som engagerade miljontals.
Men i slutet av 2016 skedde en total förändring. Instagram introducerade algoritmer som ändrade vad vi såg i våra flöden. Plötsligt dök innehåll från personer vi inte valt att följa upp – och en ny sorts ”snygghetsalgoritm” började premieras. Utan att vi förstod det initialt började våra digitala liv styras av algoritmer som gynnade vissa utseenden och beteenden.
Influerarna tar över och sociala medier blir business
Samtidigt började den kommersiella maskinen rulla. Ord som ”influerare”, definierade som personer med marknadsföringspåverkan på sociala medier, blev vardagsmat. Dessa profiler kunde idag tjäna stora pengar på det som förr var en gemensam lek – att dela sitt liv online.
Marknadens intåg i sociala medier skapade en brutal konkurrens. Uppmärksamhet blev valutan och hög följarantal betydde lukrativa samarbeten. Detta ledde till en snabb eskalering av tävlan mellan influerare, där publicitet vägde tyngre än kvalité. Den tidigare genuina glädjen på internet försvann i takt med att algoritmerna satte i gång en mass-separation och skapade filterbubblor.
Varför 2016-trenden lever kvar
Fenomenet att frossa i 2016 kan alltså förklaras med att det var sista gången internet upplevdes som ”kul” och demokratiskt – en tid innan algoritmer och affärer tog över. Mina Asp Romefors menar att vi i dag sitter isolerade i våra filterbubblor, långt från förr.
Pokémon Go-hysterin 2016 lär aldrig få någon efterföljare i samma skala just för denna digitala fragmentering. Men den så kallade ”2016-trenden” påminner oss om en tid som känns förlorad och förändrad för alltid.
Vad händer framöver?
Medvetenheten om algoritmernas makt och influerarnas dominans växer nu globalt. Debatten om sociala mediers påverkan på psykisk hälsa, demokrati och kultur fortsätter att intensifieras. I Sverige och internationellt följer medier, forskare och användare utvecklingen noga – med fokus på transparens och förändring.
Det som hände 2016 är en markör för det digitala samhällets snabba och genomgripande förändring. Den som vill förstå nätkulturen i dag måste därför förstå 2016 som början på en ny era – en era som fortfarande påverkar vårt sätt att kommunicera och umgås online.
