Tidö har föreslagit att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år. Trots att detta förslag väcker intresse, finns det en betydande oro för att de föreslagna straffrabatterna kan göra åtgärderna ineffektiva.
Den aktuella debatten handlar om hur samhället ska hantera ungdomar som begår brott. Förslaget från Tidö har fått kritik för att det riskerar att bli ett ”slag i luften” på grund av de kraftiga straffrabatter som föreslås.
Enligt ledarredaktionen på SvD är det svårt att se hur en sänkning av straffbarhetsåldern i kombination med dessa rabatter ska bidra till en tryggare arbetsmiljö. Många ställer sig frågan: Hur trygg skulle man känna sig om kriminella försöker styra ens arbetsplats?
Att tvingas dela sin arbetsmiljö med gäng är en verklighet som många i samhället fruktar. Att införa lagar som inte ger avsedd effekt riskerar att förvärra situationen snarare än att förbättra den.
Det är viktigt att lagstiftningen tar hänsyn till både brottsoffers och gärningspersoners perspektiv, särskilt när det gäller barn och ungdomar. Men med de nuvarande förslagen kvarstår osäkerheten kring hur dessa förändringar skulle påverka samhället i stort.
Det är uppenbart att en mer nyanserad diskussion behövs, där man tar hänsyn till alla aspekter av problemet, snarare än att enbart fokusera på sänkta straff och rabatter. För att få till stånd verkliga förändringar krävs det mer än bara lagstiftning; det behövs också konkreta åtgärder som adresserar de bakomliggande orsakerna till ungdomsbrottslighet.
