Enligt amerikansk media har USA placerat omfattande militära styrkor i Karibien och förbereder flyganfall mot militära mål i Venezuela, som leds av den socialistiske presidenten Nicolas Maduro. Det rapporteras att attackerna kan ske när som helst och utgör ett steg i USA:s pågående kampanj mot det som kallas Soles-kartellen, en narkotikasyndikat som amerikanska myndigheter hävdar leds av Maduro.
Under torsdagen lämnade den amerikanska jagaren USS Gravely, som är beväpnad med robotvapen, hamnen i Port of Spain i Trinidad. Enligt uppgifter till Miami Herald och Wall Street Journal handlar det om en bredare militär förberedelse för att slå till mot venezuelanska anläggningar kopplade till narkotikasmuggling.
Enligt källor kan målen angripas från luften inom kort, med syfte att förstöra kartellens infrastruktur och ledarskap. Amerikanska myndigheter uppskattar att organisationen ansvarar för en årlig export av omkring 500 ton kokain till Europa och USA.
En insider har berättat för Miami Herald att det finns en tydlig plan riktad mot Maduro, som nu ska ha hamnat i en svår situation. Det rapporteras att flera generaler är beredda att gripa honom, vilket skapar en känsla av att hans maktposition är hotad.
USA:s regering har dessutom fyrdubblat belöningen för information som leder till gripandet av Nicolas Maduro, nu uppe i 50 miljoner dollar, vilket är den högsta summa som någonsin utlovats för en individ. Ytterligare 25 miljoner dollar erbjuds för information om hans närmaste män, däribland Diosdado Cabello och Vladimir Padrino López, som båda är åtalade i USA för narkotikabrott.
Vid en presentation av belöningen i augusti framhöll USA:s justitieminister Pam Bondi att Maduro är en av de största aktörerna inom narkotikasmuggling och utgör ett hot mot den amerikanska nationella säkerheten. Hon påpekade även att kartellen samarbetar med internationella kriminella nätverk.
Sedan augusti har USA ökat sin militära närvaro i den södra delen av Karibiska havet. En gemensam insatsstyrka har etablerats nära Venezuelas norra kust, bestående av tre jagare, en amfibieenhet med cirka 4 500 soldater samt spaningsflyg som kartlägger smuggelrutter. I september förstärktes styrkan med tio F-35B-jaktplan och beväpnade Reaper-droner, baserade i Puerto Rico, för att genomföra precist riktade angrepp.
Den 24 oktober beordrade försvarsminister Pete Hegseth dessutom hangarfartyget USS Gerald R. Ford och dess stridsgrupp till Karibien, med över 4 000 soldater och 90 stridsflygplan. Tidigare venezuelanska officerare beskriver denna upptrappning som ”slutfasen” i en plan för att neutralisera ledarna för Soles-kartellen och Tren de Aragua.
Hittills har USA:s insatser mestadels rört marina operationer, där attacker mot snabbgående båtar som misstänks transportera narkotika har lett till dödandet av misstänkta smugglare. Enligt amerikanska tjänstemän förväntas operationerna snart flyttas in på venezuelansk mark, då smugglare blivit mer ovilliga att riskera sjötransporter.
Flera analytiker menar att den omfattande militära uppbyggnaden kan syfta till att försvaga eller avlägsna Maduro, även om USA inte officiellt har meddelat några sådana planer. Donald Trump har tidigare uttryckt att han inte önskar långvariga militära engagemang utomlands. En fullskalig invasion av Venezuela skulle kräva en betydligt större styrka än vad som nu finns i Karibien, enligt Mark F. Cancian, pensionerad marinkårsofficer och rådgivare vid Center for Strategic and International Studies i en intervju med Miami Herald.
Trots att det inte finns tillräckligt med stridskraft för en invasion, finns det tillräckligt för flyg- eller robotattacker mot kartellerna eller Maduroregimen.
