En rapport från den brittiska regeringen, som uppges ha försökt stoppas i höstas, varnar för att en kollaps av ekosystemen utgör ett akutt säkerhetshot. Matbrist, massmigration och globalt kaos förutspås kunna inträffa under 2030-talet, enligt denna rapport. Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald, påpekar att situationen är särskilt allvarlig för Sverige.
Den formella publiceringen av rapporten har skett genom det brittiska miljödepartementet, men enligt The Guardian har den letts av ett säkerhetsorgan som samordnar underrättelsetjänsterna MI5 och MI6. Dokumentet är unikt i sitt slag, då det använder militära underrättelsemetoder för att bedöma riskerna kopplade till den pågående naturkrisen. Rapporten understryker att förlusten av biologisk mångfald har utvecklats från en miljöfråga till ett hot mot nationell säkerhet och välstånd.
Antonnelli, som även är forskningschef på Kew Gardens i London, har granskat den uppmärksammade rapporten. Han betonar att det handlar om att skydda vår ekonomi och grundläggande samhällsfunktioner, snarare än att enbart fokusera på hotade djur och växter. Han anser att slutsatsen om att fler systemkollapser kan börja under 2030-talet är vetenskapligt rimlig.
Analysen identifierar sex kritiska ekosystem som avgörande för global stabilitet, däribland Amazonas, korallreven i Sydostasien och de boreala skogarna som sträcker sig över norra halvklotet, inklusive Skandinavien. Enligt rapporten finns det en ”realistisk risk” att specifika system, såsom korallrev och boreala skogar, kan börja kollapsa redan under det kommande decenniet. Konsekvenserna av detta hotar att bli systemhotande.
Om nyckelregioner för livsmedelsproduktion drabbas kan det leda till skenande matpriser och geopolitisk instabilitet, där länder tvingas tävla om knappa resurser. Rapporten varnar för att en sådan utveckling skulle kunna driva på massmigration och konflikter. Barrskogsbälten i Ryssland och Kanada har identifierats som särskilt kritiska för global säkerhet, men risken för att skogen i hela det boreala bältet, inklusive Sverige, kan bli en kolkälla är betydande.
Enligt Antonelli är tidsramen för dessa händelser trovärdig, baserat på tillgänglig data. Han påpekar att 2030 inte är en magisk gräns, utan att vi redan ser effekter som torka och skördebortfall, exempelvis inom kaffeproduktionen. Situationen för livsmedelsförsörjningen i Sverige bedöms som ännu mer kritisk. Sverige importerar en stor andel av sin mat och kan få svårt att konkurrera på världsmarknaden om ekosystemkollapser påverkar produktionen i viktiga jordbruksregioner.
Rapporten skulle ursprungligen ha publicerats tidigare, men stoppades efter att den brittiska regeringen ingripit, enligt The Guardian. Kritiker menar att regeringen försökte dölja budskapet eftersom det kolliderade med andra politiska prioriteringar. Tidigare klimat- och naturminister Zac Goldsmith påpekar att analysen visar på allvaret i situationen och att vi inte kan fortsätta förstöra ekosystem utan att det får allvarliga konsekvenser för vår säkerhet och välstånd.
Utan kraftfulla åtgärder bedömer rapporten det som mycket sannolikt att förstörelsen av planetens livsuppehållande system fortsätter bortom 2050. Antonelli framhåller vikten av att öka skyddet av befintlig natur, vilket handlar om mer än etik; det handlar om att säkerställa livsmedelsförsörjning, transport och sjukvård.
Fakta om rapporten:
- Sex ekosystemregioner pekas ut som avgörande: Amazonas, Kongobäckenet, Himalaya, Sydostasiens korallrev och mangrove, samt barrskogsbälten i Ryssland och Kanada.
- Kollaps av ett ekosystem definieras som en punkt där naturen förändras irreversibelt och förlorar sin förmåga att upprätthålla livsviktiga funktioner.
- Konsekvenserna förväntas bli geopolitisk instabilitet, massmigration, ökad smittspridning och konflikter om resurser.
- Den nuvarande utrotningstakten anges vara tiotals till hundratals gånger högre än genomsnittet för de senaste tio miljoner åren.
Källa: HM Government: ”Global biodiversity loss, ecosystem collapse and national security”.