Regeringen beslutar om snabb hantering av ny lag för säkerhetsförvaring av farliga brottslingar – ett direkt svar på ökade krav efter allvarliga våldsbrott som de i Boden och fallet med Fredrik Lundgren, även känd som Nytorgsmannen.
Justitieminister Gunnar Strömmer meddelar att regeringen har beslutat lägga fram en proposition som kan träda i kraft redan i april i år. Förslaget innebär att personer som bedöms vara en påtaglig återfallsrisk för grova vålds- eller sexualbrott kan dömas till säkerhetsförvaring – ett straff på obestämd tid.
– Vissa individer är så farliga att de aldrig bör släppas ut, säger Strömmer och förklarar att nuvarande lagstiftning skapar ett glapp där farliga återfallsförbrytare döms till tidsbestämda straff och sedan släpps fria, trots fortsatt risk för nya brott.
Det nya systemet innebär att domstolen först fastställer en minimitid för fängelsestraffet. Därefter kan det läggas till en ramtid på mellan fyra och sex år, som sedan kan förlängas var tredje år om personen fortfarande bedöms som farlig.
Noteringen av förslaget kommer efter att allmänhetens krav på hårdare tag efter de fruktansvärda händelserna, som mord och knivskärningar i Boden där Fredrik Lundgren misstänks stå bakom övergreppen mot en kvinna och hennes dotter samt mordet på Vilma Andersson, fått stor uppmärksamhet den senaste tiden.
Oro för frihetsberövande utan brott men krav på skydd av samhället
Trots bred politisk enighet, inklusive stöd från Socialdemokraterna, väcker förslaget också kritik. Motståndare varnar för att människor kan hållas inlåsta utan att ha begått nya brott, baserat på en prognos om framtida risker.
Den nya säkerhetsförvaringen liknar den tidigare påföljden internering, som avskaffades 1981 på grund av både humanitära skäl och svårigheten att exakt förutse framtida brott. Att återinföra en sådan påföljd skapar en komplex juridisk och etisk debatt.
Rättspsykiatrisk vård, som redan är en tidsobestämd påföljd, omfattar idag främst personer med allvarliga psykiska sjukdomar. Ett av alternativen som diskuteras är att bredda kriterierna för vem som kan dömas till sådan vård.
Samhället ställer krav på trygghet och ansvar
Allmänhetens vrede syns tydligt i den stora mängden mejl och kommentarer till myndigheter, där många ropar på hårdare straff och lösningar som säkerställer att farliga individer hålls undan från samhället.
”Lås in dem och kasta bort nyckeln” – en vanlig uppmaning från upprörda medborgare.
Genom att kraftigt begränsa möjligheten till frigivning hoppas regeringen att samhället ska kunna skyddas bättre från upprepade våldsbrott. Strömmer påpekar att ”farliga kriminella kan inte begå nya brott när de sitter inne” och att det ökar tryggheten för alla andra.
Med propositionen som nu väntas i riksdagen kan Sverige få ett verktyg för att hantera ett av de mest omdebatterade problemen inom svensk kriminalpolitik – hur samhället säkert kan hantera personer med hög återfallsrisk.
Vad händer härnäst?
Lagförslaget ska nu få en snabb behandling i riksdagen. Om det godkänns kan det formellt träda i kraft redan i april, vilket innebär att rättsväsendet får en ny möjlighet att hålla samhället skyddat mot farliga individer som annars skulle kunna släppas fria.
Den kommande processen kommer också att innehålla fortsatt diskussion om rättssäkerhet, etik och hur man på bästa sätt kan förutse framtida brottslighet.
