Flera svenska kommuner har valt att sälja sina fjärrvärmenät till utländska investerare, vilket har resulterat i kraftigt ökade priser och en urholkad konkurrens. Fjärrvärme, som länge har varit en stabil och klimatsmart uppvärmningsmetod, har snabbt blivit en kostnadsfråga för både hushåll och företag.
Enligt rapporter från Fokus har priserna på fjärrvärme ökat med 9,2 procent det senaste året och med 15,2 procent året dessförinnan. Dessa siffror representerar de högsta prisökningarna sedan Nils Holgersson-gruppen inledde sina mätningar under 1990-talet. Enligt forskaren Erik Lundin från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) betalar kunder hos privata, ofta utländska, bolag i snitt sju procent mer än de som får fjärrvärme från kommunala leverantörer, utan att få bättre tjänster i gengäld.
Dessa förändringar skapar ineffektivitet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Lundin rekommenderar kommunerna att avstå från att sälja sina fjärrvärmenät. När ett fjärrvärmeverk säljs till privata aktörer övertas också det lokala monopolet, vilket lämnar kunderna, ofta småhusägare och bostadsrättsföreningar, utan alternativ.
Även om kunder har möjlighet att begära medling hos Fjärrvärmenämnden, har Energimyndigheten konstaterat att nämnden saknar verklig makt att påverka prissättningen. I praktiken råder fri prissättning på en marknad där kunderna saknar valmöjligheter.
Flera kommuner har blivit lockade av snabba pengar från försäljningar, särskilt när gamla värmeverk behöver renoveras. Bolag som Adven, Solör och Nevel marknadsför sig som lösningen på dessa problem. Adven erbjuder att ta över drift och investeringar, men bakom dessa löften döljer sig ofta komplexa koncernstrukturer där vinsterna försvinner utomlands.
Ett exempel är försäljningen av Kungörs fjärrvärmeverk till Adven av Mälarenergi. Värderingar hemligstämplades och kort efter försäljningen meddelades en prishöjning på 12,5 procent för kunderna, långt över inflationen.
Kommuner som har ångrat sina beslut har fått erfara kostsamma konsekvenser. I Säffle ökade Adven priserna med 30 procent på ett år och vägrade förhandla om nya prisjusteringar. Kunderna fick istället höra om orsakerna till de nödvändiga höjningarna.
Även Östhammar och Kramfors har valt att stämma Nevel AB för oskäliga prishöjningar. Fallet kommer att behandlas i Patent- och marknadsdomstolen i december.
I Perstorps kommun blev ett försök att sälja fjärrvärmebolaget till Adven en politisk vändpunkt. Den tidigare vd:n Lotta Wendt larmade om missvisande underlag och felaktiga kalkyler inför försäljningen. Efter en intensifierad kampanj och ett folkinitiativ med över 1100 namnunderskrifter valde fullmäktige att stoppa affären. Kommunens fjärrvärme fortsätter att ge stabila priser och har genererat över 100 miljoner kronor i utdelningar.
Idag är en fjärdedel av Sveriges fjärrvärmenät privata, och fler kommuner överväger att sälja sina nät. För riskkapitalet innebär detta en säker investering med stabil avkastning, men för kommuninvånarna blir effekten ofta den motsatta, med ökande kostnader och minskad kontroll över sina lokala energikällor.
