Den nederländske historikern och författaren Rutger Bregman har nyligen synts i programmet ”Skavlan & Sverige” där han ifrågasatte den norske hotellmagnaten och miljardären Petter Stordalen. Bregman menade att de rika bör sluta gnälla och istället betala högre skatt, och framhöll att alltför ojämlika samhällen förr eller senare slits itu. Enligt honom är två miljoner euro en rimlig gräns för personlig rikedom.
Det finns en känsla av att programmet var en redaktionell matchfixning, där Bregman och Stordalen parades ihop för att diskutera rika och skatter, likt när Thomas Piketty utmanade dåvarande vd:n för Norwegian, Björn Kjos, 2015. Bregman framstår som en offensiv moralist; engagerad och orädd, men också något självgod. Kritiker som Saga Cavallin har framfört att hans tidigare böcker ofta framhåller banala sanningar som skulle må bättre av att problematiseras.
Trots sin unika position på den internationella scenen och sitt fokus på sociala frågor, är hans nya bok ”Moralisk ambition” en märklig skapelse. Den kan liknas vid en lärobok för aktivister där Bregman ger råd om hur man kan förändra världen. I boken, som består av tio kapitel med rubriker som ”Nej, du duger inte som du är” och ”Utöka din moraliska cirkel”, framhäver han vikten av att reflektera över individuell framgång och dess påverkan på kollektivet.
Även om Bregman vill väcka olust och få läsarna att tänka kritiskt, framstår hans budskap ibland som övertydligt och predikande. Hans avsikt är att uppmuntra till handling snarare än grubbleri, men hans metod kan istället ge upphov till motreaktioner. Boken innehåller exempel på individer som kämpat mot orättvisor, men de starka moralkakorna kan resultera i att läsaren känner sig mer avskräckt än inspirerad.
Bregman citerar en röst från sociala medier som uttrycker trötthet på kommersialiseringen av sociala plattformar, vilket kan ses som en uppmaning till yngre generationer att fokusera på att bli förändrare snarare än att bara jaga likes. Trots att det finns mycket att engagera sig i, kan jag inte rekommendera ”Moralisk ambition” till vuxna läsare, kanske inte ens till unga. Titeln i sig väcker en viss aversion och ger mig en känsla av att vilja hoppa över Bregmans nästa lektion.
