En ny svensk studie har avslöjat betydande skillnader mellan könen när det kommer till risken för att utveckla ett beroende av datorspel. Detta problem, som växer globalt, har undersökts av forskare vid Jönköping University och Region Jönköpings län, som har fokuserat på svenska ungdomars spelvanor.
Studien baseras på data från en folkhälsokätning som omfattade över 5 300 ungdomar i åldern 15–17 år i Jönköpings län. För att identifiera ungdomar i riskzonen för spelberoende har forskarna använt Gaming Disorder Test (GDT), ett kort test med fyra frågor som är särskilt lämpligt för skolmiljöer. Detta möjliggör tidig upptäckte av spelproblem och förebyggande åtgärder.
Resultaten visar att lång speltid är den starkaste gemensamma riskfaktorn för både killar och tjejer. Men där likheterna slutar, enligt Gunilla Björling, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping. Nästan 44 procent av pojkarna befann sig i riskzonen för spelberoende, jämfört med ungefär tolv procent av flickorna. Pojkar spelar i genomsnitt dubbelt så mycket som flickor, och riskfaktorerna skiljer sig mellan könen.
Björling uttryckte förvåning över de tydliga könsskillnaderna i riskmönster. Förutom lång speltid var den mest framträdande riskfaktorn för pojkar sämre psykiskt välbefinnande, medan det för flickor var låg fysisk aktivitet.
Studien bjöd också på andra överraskningar. Det visade sig att självförtroende och sömn inte hade någon signifikant koppling till spelberoende, trots att många tidigare studier pekat på detta. Resultaten tyder på att ungdomars psykiska hälsa och levnadsvanor har en större inverkan än traditionella psykologiska faktorer, enligt Björling.
Forskarna menar att skolor och hälso- och sjukvården bör använda dessa resultat för att förebygga spelberoende bland ungdomar, där könsanpassade strategier framhålls som avgörande. För pojkar bör fokus ligga på att stärka det psykiska välbefinnandet genom samtalsstöd, stresshantering och sociala aktiviteter. För flickor rekommenderas insatser som främjar fysisk aktivitet, såsom rörelsepauser, idrottsprogram och aktiv fritid, för att motverka spelberoende, enligt Amir Pakpour, professor vid Hälsohögskolan i Jönköping.
Det är viktigt att uppmärksamma dessa skillnader för att kunna sätta in effektiva förebyggande åtgärder som tar hänsyn till både pojkars och flickors specifika behov.
