Under perioden 2022-2023 ökade matpriserna med 25 procent, vilket resulterade i förändrade kostvanor hos många svenska hushåll. En ny studie från Lunds universitet visar att detta särskilt ledde till att fler valde mindre hälsosamma alternativ.
Ökningen av matpriserna skedde samtidigt som både räntor och elpriser steg. Många hushåll hade det ekonomiskt tufft och tvingades skära ner på sina utgifter, vilket ledde till att billigare och mer ohälsosam mat blev mer populär. Försäljningen av läsk ökade medan inköpen av mejeriprodukter och färsk frukt och grönt minskade med 15 procent.
”25 procent är historiskt unikt. Den senaste gången matpriserna steg så mycket var på 1950-talet, vilket också då berodde på krig och osäkerhet”, säger Jonas Nordström, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.
En annan effekt av de stigande priserna var att svenskarna generellt köpte hem mindre mängder mat, vilket ledde till ett minskat intag av fett och salt. Detta mildrade effekterna av den minskade konsumtionen av frukt och grönt.
Nedgången i konsumtionen av frukt och grönt var mest framträdande i Västerbottens och Norrbottens län, där den negativa inverkan på folkhälsan också blev dubbelt så stor som i Stockholm. I dessa län minskade hushållen inte mängden mat men bytte istället ut färska grönsaker.
Stockholmare uppvisade störst anpassningsförmåga. I huvudstaden valde man att inte bara minska volymen mat överlag utan också att i större utsträckning välja billigare alternativ.
Priserna på den svenska hushållens favoritmåltid, spaghetti med köttfärssås och ett glas mjölk, steg med en fjärdedel under den aktuella perioden. Förra året föreslog regeringen att sänka matmoms för att stärka hushållens ekonomi. Det är viktigt att få svenskarna att spendera mer på frukt och grönt, enligt Nordström.
”Om handeln vill främja folkhälsan behöver de erbjuda produkter som är hälsosamma, snarare än att ge mängdrabatter på ohälsosamma alternativ”, avslutar Jonas Nordström.
