Det nybyggda badhuset i Kiruna står inför allvarliga problem. Stora mängder snö på taket hotar byggnadens stabilitet, och kommunen har svårt att ge svar på kostnaderna för nödvändiga åtgärder. Enligt uppgifter har kostnaderna redan fyrdubblats jämfört med de ursprungliga budgetarna.
Under vintern har det blivit uppenbart att badhusets konstruktion inte klarar av de snölaster som är vanliga i Kiruna. En rapport från Sveriges Radio visar att det stora snömängderna kan orsaka allvarliga skador på byggnaden. Kommunen tvingas därför att planera för förstärkningar av takstolar och pelare i en bärande mellanvägg. Susanne Hägglund, biträdande kommundirektör, kommenterar: ”Skulle det komma extra snö på den snömängd som badhuset är godkänt för så behöver man skotta, och det är en risk man i så fall har.”
Åtgärderna kan dock inte genomföras förrän under barmarksperioden, vilket innebär att kommunen måste hålla taket snöfritt under vintern. Denna strategi innebär en osäkerhet där hela byggnadens säkerhet hänger på väderlek och manuell snöskottning.
Konsekvenserna av den bristande konstruktionen kan bli allvarliga. Om snölasten blir för tung riskerar hela takkonstruktionen att ge vika, vilket skulle leda till omfattande skador eller nästan total förstörelse av byggnaden.
De nuvarande kostnaderna för badhuset har passerat 1,4 miljarder kronor, vilket är omkring tre gånger mer än de ursprungliga kalkylerna. Trots detta kan kommunen inte ge några klara siffror på hur mycket de nödvändiga förstärkningarna kommer att kosta. Hägglund säger: ”I dagsläget kan vi inte svara på hur stor kostnaden blir,” vilket innebär att skattebetalarna får stå för även dessa kostnader.
Historiken för projektet väcker oro. Tidigare problem har resulterat i hundratals miljoner kronor i extra kostnader, vilket gör att det i efterhand sällan är billigt att förstärka bärande konstruktioner.
Från början beräknades kostnaden för badhuset till mellan 360 och 550 miljoner kronor. I dag är summan nära 1,5 miljarder och fortsätter att stiga. En tidigare granskning har visat att projektet har budgeterats utifrån historisk förbrukning snarare än faktiska behov, vilket har försvårat insyn och ansvarsutkrävande.
Under vissa perioder har kostnaderna ökat med 20 till 25 miljoner kronor per månad, vilket liknar en löpande kostnad snarare än ett investeringsprojekt med tydliga mål.
Samtidigt som badhuset fortsätter att dra på resurser befinner sig Kiruna kommun i en svår ekonomisk situation, med en av de högsta skuldsättningar i landet. För att få ekonomin att gå ihop har kommunen fått dra ner på andra viktiga verksamheter, vilket har väckt kritik.
Trots de pågående problemen är målet fortfarande att badhuset ska öppna senast i mars, men med de nuvarande utmaningarna framstår tidsplanen som osäker. Invånarna i Kiruna har fått vänta länge, och det återstår att se hur många fler vintrar och budgetjusteringar som projektet klarar innan någon tar konkret ansvar för byggnadens brister.
