BERLIN. Invånarna i Berlin fick varningar för extremväder, vilket ledde till att skolorna stängde och medierna rapporterade om en känsla av fara. I verkligheten föll knappt någon snö. Denna situation belyser den bristande beredskapen i Europa, och Tyskland är inte ensam om detta problem.
När jag vaknar på fredagsmorgonen i Berlin är temperaturen minus sju grader. Ett tunt snötäcke täcker marken. ”Berlin, snön och extremvindarna. Vädret ger oss tillbaka känslor av fara”, skriver Tagesspiegel. Vindhastigheten uppges vara upp till sju meter, vilket anses som måttligt. I Tempelhof märks dock inte mycket av detta, då träden knappt rör sig. Jag kollar min e-post och ser ett meddelande från barnets skola: ”Skoleleverna har ingen närvaroplikt fredagen den 9.1. Anmäl ditt frånvarande barn på denna adress.” Det är bara i Tyskland som man först meddelar att barnen inte behöver komma till skolan, för att sedan påpeka att föräldrarna måste anmäla frånvaron.
Varför blir vi alltid förvånade när vintern kommer? Jag frågar en väninna på stallet om hon vet hur underlaget ser ut i manegen. Vi hade planerat att rida ut senare, men jag misstänker att hon tvekar att gå ut. Väninnan meddelar att hon inte kommer till stallet alls, och jag undrar vad man ska göra i detta väder. Jag skulle kunna skicka en video från Finland där vi ridit ut i snö, men jag låter bli. Jag vill inte bli betraktad som en djurplågare.
I Berliner Morgenpost står det att de värsta farhågorna för Berlin och Brandenburg faktiskt inte inträffade. Det förväntade snöfallet uteblev i stora delar av regionen. ”Vi ser ingen fara för liv och lem”, säger en talesperson för Deutscher Wetterdienst. Men skadorna är redan gjorda; många berlinare har barrikaderat sig hemma.
I Sverige har det snöat mer än i Berlin. Varför blir vi så förvånade när vintern slår till? Tyskland är inte unikt i sin bristande beredskap; även Sverige har visat sig vara underförberett för nordiska vinterförhållanden. I Västernorrlands län stänger vissa skolor, och där väntas upp till sextio centimeter snö. De faktiska förhållandena är med andra ord betydligt värre i Sverige, men svenskarna borde å andra sidan vara vana vid detta.
Alltsedan Donald Trump blev president i USA har det talats om vikten av att öka beredskapen i Europa. Från ett tyskt perspektiv, där vi först haft ett mörklagt Berlin i fem dagar och nu stängda skolor på grund av lite snö, känns det som att det inte har gjorts mycket konkret. I Tyskland läggs stor energi på instruktioner om vad som inte ska göras. Det kostar ingenting att stänga skolor, men att investera i långsiktig infrastruktur är en annan sak. Det kräver resurser och politisk vilja. Men det är nödvändigt, eftersom snö och vind vintertid fortfarande är normala förhållanden i norra Europa.
