Kristdemokraterna och halloween: En kamp mot kulturell import

Det är den tiden på året igen när halloween återigen gör sig påmind. Kristdemokraterna tycks ha förbisett en viktig kulturell fråga, eftersom högtiden i grunden står för allt som partiet motsätter sig.

Först och främst, traditionen med ”bus eller godis” sätter en tveksam moralisk standard. Vi lär våra barn att ta emot godis från obekanta, och uppmuntrar dem att gå omkring i mörkret och knacka på dörrar. Dessutom handlar det om en ohälsosam konsumtion av socker, vilket i sig kan ses som ett frosseri, en av de sju dödssynderna.

Om barnen inte får tillräckligt med godis, får de dessutom rätt att ”busa”, vilket i värsta fall kan leda till vandalism, som att ägg kasta på någons hus.

En annan aspekt av halloween som borde få Ebba Busch och hennes parti att reagera är klädkoderna. Tidigare har Busch kritiserat allt från jeans i riksdagen till användning av niqab och burka i offentliga miljöer. Halloween, med sina ofta skrämmande och provocerande kostymer, kan ses som en del av en tradition som hon anser inte är svensk.

Det finns dessutom en djupare kulturell dimension att beakta. Halloween har stulit ljuset från Allhelgona och alla själars dag, vilket borde vara tillräckligt för att få Kristdemokraterna att reagera. Istället för att fokusera på andars återkomst, syftar Allhelgona till att minnas våra avlidna.

Historiskt sett har halloween sina rötter i keltiska traditioner där man klädde ut sig för att skrämma bort onda andar. Allhelgona uppstod som en motreaktion för att fördriva denna tradition, där man istället skulle hedra de som gått bort. Men i takt med 90-talets amerikanisering har denna tradition infiltrerat svensk kultur, vilket har lett till en förskjutning av värderingar mot socker, masskonsumtion och en ytlig estetik.

Så när vi säger ”Happy Halloween”, är det kanske mer på sin plats att reflektera över vad vi förlorar i processen.