Flyttbidrag kan återinföras för att locka arbetssökande norrut

Den 1 januari 2023 trädde en ny förordning i kraft som höjer det så kallade återvandringsbidraget, vilket ger ekonomiskt stöd för personer som väljer att återvända till Sverige. Samtidigt har diskussioner om att återinföra ett äldre flyttbidrag kommit på tal.

Återvandringsbidraget, som tidigare låg på 10 000 kronor, har nu höjts avsevärt. En ensamstående vuxen kan få upp till 350 000 kronor, medan ett hushåll med vuxna och barn kan erhålla upp till 600 000 kronor. Denna förändring syftar till att underlätta frivillig återflytt för dem som vill återvända till Sverige.

Enligt Dagens Nyheter har frågan om ett flyttbidrag för personer som vill flytta norrut blivit aktuell igen. En kvinna, som flyttade från Övertorneå till Stockholm 1982, berättade att hon då fick ett flyttbidrag på 8 000 kronor samt betald flytt och gratis hemresor. Hon valde att flytta söderut eftersom arbetsmöjligheterna var bättre då.

Idag ser situationen annorlunda ut. Arbetslösheten i Norrbotten var i november 2025 endast 3,8 procent, den lägsta i Sverige. Med flera stora industrisatsningar på gång förväntas tusentals nya jobb skapas i regionen. Birgitta Larsson, kommunalråd i Gällivare, har lyft fram behovet av ett flyttbidrag för att attrahera arbetssökande till norr.

Larsson menar att dagens arbetsmarknad är utmanande, med fler lediga jobb än arbetssökande, och att det är viktigt att stödja dem som överväger att flytta norrut för arbete. Hon säger: ”Vi behöver införa ett flyttbidrag i någon form. Idag har vi fler lediga jobb än människor och svårt att bemanna både välfärden och det privata näringslivet.”

Frågan om ett flyttbidrag har väckt intresse hos flera riksdagspartier. Centerpartiet och Miljöpartiet är positiva, medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna inte utesluter ett bidrag. De nuvarande regeringspartierna, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, har dock avvisat förslaget.

Det återstår att se om ett nytt flyttbidrag kommer att införas och hur stor den ekonomiska kompensationen i så fall blir. Diskussionen kring detta speglar de förändrade behov som finns på arbetsmarknaden och den regionala utvecklingen i Sverige.