Kaos och raseri utbröt under ett hastigt inkallat Teams-möte mellan danska och grönländska politiker efter nya hot och påtryckningar från USA, rapporterar DR. Mötet hölls på tisdagseftermiddagen och var tänkt att lugna spänningarna, men slutade istället i konflikter och anklagelser om nykolonialism.
Deltagarna vittnar om höjda röster och hård ton när grönländska politiker krävde en direkt dialog med USA, utan att Danmark ska vara med. Detta utmanar Danmarks grundlagsstadgade ansvar för utrikespolitiken och väckte starka reaktioner bland danska riksdagsledamöter.
USA-hot skapar splittring och misstankar om avlyssning
Mötet blev under minst en timme kraftigt utdraget och flera deltagare valde att lämna när diskussionerna blev allt mer kaotiska. Några danska ledamöter hade kameran avstängd och försvann helt ur mötet, enligt DR:s källor. Oro väcktes också över att Teams-plattformen är en osäkrad kanal där amerikanska aktörer kan ha avlyssnat samtalen.
Grönländska parlamentsledamöter uttryckte stark ilska, bland annat mot hur Danmark hanterar Grönlands utrikespolitik. De vill att Grönland själv ska kunna förhandla direkt med USA och bryta den danska kontrollen, ett krav som enligt dansk lag inte är möjligt.
Danska politiker skakade efter bråken
Flera danska politiker beskriver mötet som djupt skakande och ansträngt. Trots försök att lugna situationen betonade de behovet av fysisk närvaro vid högsäkerhetsklassade möten i utrikespolitiska nämnden – något Teams-mötet inte kunde erbjuda.
Förslaget från Grönland att etablera direktdialog med USA sågs som särskilt kontroversiellt, eftersom det strider mot Danmarks grundlag som ger den danska regeringen ensamrätt över utrikespolitiken.
Vad händer nu? Situationen understryker ökade spänningar mellan Danmark och Grönland i skuggan av amerikanska intressen i Arktis. Det kan påverka regionens framtida relationer och Grönlands självständighetssträvan. Flera parter väntas fortsätta förhandlingar, men förtroendet är nu kraftigt skadat.
Den svenska allmänheten bör följa utvecklingen noga; förändringar i Arktis påverkar både säkerhetspolitik och miljöfrågor internationellt – särskilt med Sveriges ökade fokus på Arktis och Nordkalotten.
