Den svenska Jämställdhetsmyndigheten, som inrättades 2018, har under en längre tid präglats av interna problem och kontroverser. För ett år sedan tog Lise Tamm, tidigare åklagare, över som generaldirektör med hopp om att förbättra den arbetsmiljö som många medarbetare har klagat på. Tyvärr har situationen inte förbättrats, och missnöjet bland personalen har istället ökat.
En ny enkät som genomfördes i höstas visar på en ökning av stressnivåerna, minskat förtroende för ledningen och att fler anställda upplever diskriminering och kränkande särbehandling baserat på både kön och ålder. Tamm kallar resultaten allvarliga och alarmerande och menar att missnöjet kan vara kopplat till en omorganisation som samtidigt diskuterades i samband med en debatt om användningen av bilder på barn i slöja i myndighetens kommunikation.
Hon påpekar dessutom att myndighetens karaktär som en rättighetsmyndighet kan dra till sig personer som är extra känsliga för dessa frågor. Tamm uttryckte sin förvåning över den interna konkurrensen som präglade myndigheten när hon tillträdde.
Tamm har genomfört förändringar på myndigheten men erkänner att den interna kommunikationen inte nått ut till medarbetarna på ett tillfredsställande sätt. ”Det beror på att jag inte kan göra allting. Jag har 140 medarbetare och är otroligt uppbokad på massor med olika saker. Mitt forum är frukostmöten, där jag har informerat muntligt. Sen har vi en kommunikationsavdelning som ska se till att informationen kommer ut, men det har uppenbarligen inte lyckats. Vi har inte varit tillräckligt transparenta och behöver bli bättre,” säger hon till Göteborgs-Posten.
Den Jämställdhetsmyndigheten som skulle läggas ned 2018 av den dåvarande borgerliga regeringen, fick fortsatt existens efter regeringsskiftet och januariavtalet där S, MP, C och L deltog. I vårändringsbudgeten 2019 ökades dessutom myndighetens budget med 40 miljoner kronor.
Myndigheten har expanderat kraftigt sedan starten och har nu en personalstyrka på 135 anställda, varav 114 är kvinnor, vilket innebär att nästan 85 procent av anställda är kvinnor. Under 2022 har personalstyrkan ökat med cirka 30 personer och i hösten 2024 beslutade Tido-regeringen, med Paulina Brandberg som jämställdhetsminister, att ytterligare förstärka myndigheten genom en anslagsökning på 72 miljoner kronor.
Trots den stora budgeten och personalstyrkan kvarstår frågan om myndighetens effektivitet och hur väl den klarar av att leverera sina åtaganden i en tid präglad av interna konflikter och kritik.
