Den danska regeringens satsning på koldioxidinfångning och lagring (CCS) har i praktiken kollapsat. Av de tio projekt som initialt valdes för att söka stöd ur en fond på 28,7 miljarder danska kronor återstår nu endast ett företag.
Enligt uppgifter från Christian Sandström i en krönika har nio av tio företag beslutat sig för att inte gå vidare med sina ansökningar om bidrag. Det enda företag som fortfarande avser att fortsätta är Aalborg Portland. Bland de bolag som dragit sig ur finns välkända namn som Ørsted, Hofor, Energnist och A2X.
Orsaken till att så många har valt att avstå uppges vara de för höga finansiella riskerna kopplade till villkoren i stödsystemet. Företag har uttryckt att kraven anses svåra att uppfylla inom de givna tidsramarna, rapporterar branschmediet Energiwatch.
Ansökningsdeadlinen för stödfonden har redan skjutits fram flera gånger. Ursprungligen sattes den till den 17 december, men efter att ännu ett bolag, Vestforbrænding, meddelat att de inte deltar, har den danska energimyndigheten återigen valt att förlänga tidsfristen.
Företagen pekar på att anläggningarna måste vara i drift senast 2030, medan beslutet om inhemsk lagringskapacitet inte väntas förrän 2027. Det finns även oro för sanktioner om de utlovade infångningsvolymerna inte uppnås i tid.
I krönikan nämns också den svenska situationen. I Sverige har CCS-teknik blivit föremål för miljardinvesteringar från pensionsfonder och offentliga aktörer, däribland genom satsningar kopplade till Stockholm Exergi. Investerare inkluderar pensionsfonder som Alecta och finska Keva, samt Stockholms stad och flera kommunala bolag.
Sandström beskriver läget i Danmark som ett klart misslyckande och sammanfattar situationen med att öronmärkta gratismiljarder aldrig är gratis. I praktiken leder dessa bidrag till storskalig kapitalförstörelse, något som företagen i Danmark nu har insett och därför drar sig undan politikernas prestigeprojekt.
Även i Sverige har liknande satsningar stoppats. I slutet av föregående år meddelade Heidelberg Materials att de pausar satsningen på koldioxidinfångning vid cementfabriken i Slite på Gotland. Detta projekt har beskrivits som en av de största klimatinvesteringarna i svensk industri, men bedöms nu som orealistiskt utan fortsatta offentliga stöd.
Detta beslut understryker hur starkt dessa projekt är beroende av skattepengar för att kunna realiseras, eftersom det utan sådan finansiering saknas tillräckliga kommersiella förutsättningar. Den aktuella utvecklingen speglar den situation som nyligen uppstått i Danmark och väcker frågor kring hållbarheten i gröna industriprojekt som i praktiken kräver långvarigt och omfattande offentligt stöd för att bli genomförbara.
