Kritiken mot EU:s reglering av yttrandefrihet har fått stort genomslag, särskilt efter att J D Vance, USA:s vicepresident, i ett tal vid säkerhetskonferensen i München för snart ett år sedan, anklagade EU och europeiska regeringar för att underminera denna grundläggande rättighet. Vance menade att dessa åtgärder hotar det öppna samtalet i samhället.
Det är viktigt att förstå att kritiken mot EU:s regleringsiver inte är oproblematisk. Medan det finns skäl att ifrågasätta vissa av EU:s policyer, bör man också ta hänsyn till att USA under Donald Trump gjorde betydande ingrepp mot yttrandefriheten. Detta gör att det är rimligt att använda talesättet ”lika goda kålsupare” i denna diskussion.
Vance”s uttalande väcker frågor om hur yttrandefrihet ska definieras och skyddas i olika politiska sammanhang. Att kritisera EU:s insatser mot desinformation och hatpropaganda kan vara berättigat, men det blir problematiskt när det också används för att avleda uppmärksamheten från liknande problem i USA.
Det är avgörande att vi noggrant granskar alla aspekter av yttrandefrihetens tillstånd, både i Europa och i USA, för att skapa en mer nyanserad bild av verkligheten. Kritiken mot EU kan vara berättigad, men den måste sättas i kontext av globala trender och nationella politikers agerande.
