Kraftig kritik mot Språkrådets nyordslista – experter varnar för missförstånd
Språkrådets nyordslista för 2025 har väckt debatt och ifrågasättande från ledande språkforskare. Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, slår fast att listan är ett ”pr-jippo” snarare än en vetenskaplig sammanställning av nya svenska ord.
Under den senaste tiden har ord som ”handelsbazooka”, ”broligark” och ”balkongkraftverk” publicerats som nyord utan säkert fotfäste i vardagsspråket. Parkvall påpekar att många av orden sällan används i praktiken och menar att folk överskattar deras språkliga betydelse.
Nyordslistor – statistik eller stilordlista?
Nyordslistorna från Språkrådet har funnits sedan 1986 och omfattar allt från etablerade ord som ”HIV” (1987) och ”hemsida” (1995) till ord som knappast nått vardagsbruk som ”cowboykirurg” (1992) eller ”Bamseteorem” (2011). Parkvall menar att listorna mer liknar årsrecensioner än vetenskapliga dokument.
Mikael Parkvall: ”Den har ju liksom inget vetenskapligt värde och det är väl det jag är rädd för – att folk tror att den har det.”
Han varnar för att listor som denna skapar en falsk bild av att svenskan plötsligt fått många nya uttryck som används flitigt, vilket inte stämmer. ”I grund och botten är det ju ett pr-jippo”, understryker han.
Vissa ord lyckas – andra faller i glömska
Vissa nyord har etablerats starkt, exempelvis ”utanförskap” som politiskt introducerats med framgång. Andra ord, ofta kopplade till kontorsmiljö eller medelklasskultur, som ”vobba” eller ”hybridmöte”, speglar vilka grupper som oftare skriver och läser dagens medier.
Flera nyord kommer också direkt från organisationer och specifika personer, som RFSU:s försöksord ”klittra” eller forskaren Micael Dahléns uttryck ”förväntningssamhälle”. Men enligt Parkvall går lanserade ord sällan igenom – språkutvecklingen sker ofta slumpmässigt och utan planering.
Präktighet och språkpoliser – vad vill Språkrådet egentligen?
Parkvall pekar också på en tydlig präktighet och självcensur i nyordslistorna. Grovt språk och kontroversiella uttryck saknas nästan helt, vilket väcker frågan om Språkrådet vill styra språket eller bara dokumentera det.
Exempel på åtta decennier av nyordslistor visar stor variation – från ”enbo”, ”dök-inte-uppare”, till 2025 års ”swiftiepappa”. Trots många lustiga och udda ord är det få som verkligen får fäste i folks vardagsspråk.
Vad händer nu?
Kritiken från Mikael Parkvall väcker viktiga frågor om hur språk förändras och dokumenteras i Sverige. Debatten kommer sannolikt att fortsätta om nyordslistans roll och hur allmänheten bör tolka den.
Det återstår att se om årets 27 nya ord slår igenom i vardagsspråket, eller förblir ett temporärt fenomen. Samtidigt understryker kritiken vikten av att se nyordslistan som en kulturell och språklig tidsbild – inte som en komplett eller vetenskapligt grundad ordlista.
Språkrådet fortsätter att samordna språkfrågor i Sverige, men språkvärlden väntar med spänning på nästa steg i debatten om nyord och deras verkliga påverkan.
