Simona Mohamsson och Liberalerna står inför en betydande förtroendekris i skolpolitiken, enligt väljarnas reaktioner. Partiet, som har misslyckats att kommunicera sin position i regeringsfrågan, får nu låga betyg i det som anses vara deras viktigaste sakfråga.
Mohamsson, utbildningsminister, påstår att det finns ”två mycket olika politiska alternativ i skolpolitiken”. Även om hon har rätt i att skolpolitiken är bred, kvarstår frågan om den kontroversiella marknadsskolan som en central punkt. Otillfredsställande resultat från SVT visar att de utlovade åtgärderna för att reformera skolan fortfarande inte har blivit verklighet. Förändringar som syftar till att förbättra kösystemet och minska skolpengen har lagts på hyllan.
Trots att det finns en majoritet i riksdagen för en omfattande reform, verkar Liberalerna vara oförmögna att samarbeta med oppositionen. Väljare märker av detta och ifrågasätter partiets trovärdighet. Mohamsson kan inte enbart förlita sig på att uttrycka sitt önskemål om att samarbeta med Tidöpartierna, utan måste också agera konkret.
I en debattartikel försöker Mohamsson skapa en konflikt med Socialdemokraterna, men kritiken upplevs som ytlig. Anklagelserna om att vänstern driver en ”jantelagspolitik” ger inte den tyngd som behövs. Den verkliga konflikten i skolpolitiken finns snarare inom Tidöpartierna, och Mohamsson behöver ompröva sina allianser för att åstadkomma verklig förändring.
Det är avgörande att Liberalerna omprövar sitt angreppssätt för att skapa en mer sammanhållen och effektiv skolpolitik i Sverige.
