EU:s medlemsländer har kommit överens om att ta upp gemensamma lån för att säkerställa fortsatt ekonomiskt stöd till Ukrainas krigskassa. Denna lösning syftar till att täppa till akuta budgethål, men medför samtidigt betydande kostnader i form av räntor för unionens skattebetalare under en lång tid framöver.
Efter intensiva förhandlingar under natten beslutade EU:s ledare nyligen att under de kommande två åren låna omkring 90 miljarder euro. Dessa medel ska garanteras via EU:s långtidsbudget och avser att säkerställa att Ukraina inte lider brist på finansiering till våren.
Bakgrunden till detta beslut är att Ukraina förväntas ha ett budgetunderskott på nära 72 miljarder euro nästa år, samtidigt som konflikten med Ryssland fortsätter utan tecken på en snar lösning. Landet står därför i akut behov av extern finansiering för att kunna upprätthålla både sitt militära försvar och grundläggande samhällsfunktioner.
Tre medlemsländer – Tjeckien, Ungern och Slovakien – har valt att stå utanför skuldansvaret men har ändå accepterat arrangemanget och lovat att inte blockera stödet till Ukraina. För att möjliggöra detta kommer EU-kommissionen att föreslå ett system med så kallat fördjupat samarbete där de övriga 24 länderna gemensamt tar lånen inom en separat rättslig ram.
Den nya lösningen bygger delvis på strukturen från tidigare stödpaket. Utbetalningarna kommer att ske stegvis och kombineras med krav på antikorruption samt tydliga riktlinjer för hur medlen ska fördelas mellan militära behov och statens löpande utgifter.
EU:s ledare valde denna gemensamma upplåning efter att man inte kunnat enas om att använda avkastningen från frysta ryska tillgångar som säkerhet. Motstånd, särskilt från Belgien där en stor del av tillgångarna förvaras, satte stopp för den planen, eftersom det krävdes långtgående ekonomiska garantier om dessa tillgångar skulle användas.
Att ta upp gemensamma lån är dock ingen billig lösning. Enligt uppgifter från EU-kommissionen förväntas räntekostnaderna uppgå till omkring tre miljarder euro, vilket motsvarar nära 33 miljarder kronor, per år från och med 2028. Dessa kostnader kommer att finansieras via avsättningar från EU:s fleraårsbudget, som egentligen är avsedd för andra syften. Redan 2027 beräknas räntekostnaden ligga på cirka en miljard euro.
Även om lånen formellt riktas till Ukraina, kommer återbetalningen att vara villkorad. Ukraina ska börja betala tillbaka först när kriget är över och Ryssland har betalat krigsskadestånd, vilket i nuläget framstår som osäkert. Om återbetalning uteblir kan EU i praktiken behöva förlänga lånen eller återvända till frågan om att använda frysta ryska tillgångar. Detta kräver dock ett nytt politiskt beslut, och medlemsländerna är långt ifrån överens.
Sammanfattningsvis tar EU nu ett långsiktigt ekonomiskt ansvar för Ukrainas överlevnad och krigföring, med potentiella kostnader som sträcker sig långt bortom dagens budgetperioder.
