Somalier-skandalen i Minnesota ger en tydlig bild av utmaningarna med invandring och integration. Under flera år har den somaliska invandringen i USA framställts som ett framgångsexempel, men nyligen har en stor bidragsfusk-skandal avslöjats.
Debatten kring invandring i Sverige har ofta präglats av försök att framhålla positiva exempel på massinvandring. Ett av dessa exempel har varit den somaliska befolkningen i Minnesota, där svensk media har pekat på deras påstådda framgångar. Artiklar från SVT, SR och andra medier har lyft fram att somaliska invandrare i USA har klarat sig bättre på arbetsmarknaden än sina motsvarigheter i Sverige.
Men nu har det framkommit att många av dessa framgångar är dolda bakom en massiv bidragsfusk-skandal. Organisationen Feeding Our Future har fått stora summor statligt stöd under pandemin, men istället för att leverera mat till skolbarn har de bedrägligt tagit emot hundratals miljoner dollar genom falska fakturor.
Enligt åklagare handlar det om en av de största skandalerna av sitt slag i USA:s historia. Ledaren för organisationen och flera medarbetare har dömts för bedrägeri, och många fler har åtalats. Detta har lett till en bredare utredning kring andra sociala stödprogram i Minnesota, vilket kan röra sig om miljardbelopp, enligt myndigheternas bedömningar.
Kritik har riktats mot Tim Walz, delstatens tidigare vice presidentkandidat, för hans hantering av situationen. Trots tidiga varningar har staten fortsatt att betala ut stora summor utan tillräckliga kontroller. Motståndare anklagar honom för politisk naivitet och för att ha prioriterat symbolpolitik över ansvarstagande.
Det är värt att notera att en stor del av den somaliska befolkningen i Minnesota lever på olika former av bidrag. En rapport visar att 52 procent av barnen i somaliska invandrarhushåll lever i fattigdom, jämfört med 8 procent av barnen i hushåll med inrikes födda. Dessutom saknar en stor andel somaliska vuxna gymnasieutbildning och många har fortfarande svårt att kommunicera på engelska.
Denna situation ifrågasätter det svenska etablissemangets tidigare framställningar av somalier som framgångsrika, och liknar andra fall av snedvriden bild av invandring i Sverige. Minnesota-exemplet har blivit ett varnande exempel snarare än ett föredöme för hur integration bör ske.
Det är uppenbart att kulturella och sociala faktorer spelar en betydande roll i hur invandrargrupper lyckas eller misslyckas i sina nya hemländer. Utmaningarna som den somaliska gruppen står inför i Minnesota är en påminnelse om att förändringar inte sker automatiskt bara för att människor flyttar till ett annat land.
Framöver kommer det att bli intressant att se hur myndigheternas hantering av denna skandal påverkar den politiska dynamiken i Minnesota, särskilt med tanke på den somaliska befolkningens politiska inflytande och dess betydelse för det Demokratiska partiet.
