Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket, har fått lämna sin post efter långvarig kritik för sin hantering av myndigheten. I en debattartikel slår han tillbaka mot anklagelserna och menar att de beslut han tvingades fatta berodde på lagstiftning, domstolspraxis och bristande politisk vilja. Ribbenvik hävdar att han är utan skuld och att hans ledarskap varit exemplariskt.
I sin artikel i Kvartal beskriver han hur han som chef för Migrationsverket ständigt pressades att fatta beslut som han anser ha varit orimliga och riskfyllda ur säkerhetssynpunkt. Enligt honom var myndigheten skyldig att bevilja uppehållstillstånd till individer som Säkerhetspolisen bedömde som säkerhetshot, så länge utvisning inte kunde genomföras.
Ribbenvik påpekar att han försökte driva på för förändringar redan från början. Både Säkerhetspolisen, domstolar och politiker från olika partier var medvetna om problemen, men trots detta dröjde lagändringarna i nästan ett decennium. Den tidigare generaldirektören valde till slut att gå ut offentligt med sina farhågor, bland annat genom debattartiklar, för att pressa regeringen till att agera.
Han pekar på att ansvaret för situationen varit så spritt mellan olika aktörer att ingen egentligen agerat. Domstolar hänvisade till lagstiftaren, lagstiftaren till utredningar och dessa till snäva direktiv. För Ribbenvik blev det tydligt att han var bakbunden av regelverket och av sin roll som myndighetschef.
Samtidigt framhåller han att kritiken mot honom personligen missar kärnan. De beslut som väckt starka reaktioner, exempelvis kring personer med kopplingar till terrororganisationer som fått tillgång till välfärdssystemet, var en direkt konsekvens av politiska beslut och rättslig praxis som han inte hade mandat att förändra.
Ribbenviks tid på Migrationsverket präglades av flera kontroverser. Under hans ledarskap riktades kritik mot myndigheten för bristande kvalitet i asylprövningar och en kultur som prioriterade antalet avslutade ärenden framför rättssäkerhet. En av de mest omdiskuterade frågorna var hur personer som påstod sig komma från Syrien beviljades permanenta uppehållstillstånd utan individuell prövning under inledningen av Syrienkriget.
Den kritik som riktades mot Migrationsverket var hård och det ansågs orimligt att sådana beslut, med stor inverkan på invandringen, skulle fattas på myndighetsnivå. I februari 2023 stod det klart att Ribbenvik inte skulle få sitt förordnande förlängt, ett beslut som regeringen beskrev som en naturlig följd av en omläggning av migrationspolitiken.
Ribbenvik själv har uttryckt att han kände sig orättvist behandlad och menar att han blivit syndabock i en politiskt känslig fråga. I sin senaste debattartikel återkommer han till temat att han fått stå till svars för ett systemfel som vuxit fram över tid med brett politiskt ansvar.
Sammanfattningsvis målar Ribbenvik upp en bild av en byråkratisk demokrati där ansvaret försvinner i komplexa beslutsprocesser, och där han anser sig ha blivit ett offer. Trots att lagstiftningen nu äntligen ändras, vilket han ser som en personlig seger, påpekar han att förändringen skett under press från Sverigedemokraterna och som ett bevis på systemets tröghet och hans egen begränsade handlingskraft.
