Rapporteringen kring klimatfrågor i Sverige har fått skarp kritik för att fokusera på ökande utsläpp, trots att Naturvårdsverket anger att landets koldioxidupptag från mark och skog överstiger utsläppen. Den nyaste statistiken för 2024 visar att Sveriges utsläpp uppgick till 47,49 miljoner ton koldioxid, medan upptaget var 54,24 miljoner ton.
Efter publiceringen av dessa siffror återpublicerade flera medier ett TT-telegram som underströk att ”Sveriges utsläpp ökar – svårt nå klimatmål”. Denna rapportering har kritiserats för att sprida en alarmistisk bild av klimatkrisen, där den positiva aspekten av Sveriges nettoupptag förbigås.
Enligt Niklas Gillström, stabschef på Finansdepartementet, saknas en viktig del av statistiken i mediarapporteringen. Han påpekar att Sveriges koldioxidupptag genom exempelvis skogen överstiger utsläppen, vilket kan ge en mer optimistisk bild av klimatpåverkan om man räknar med nettot.
Gillström konstaterar på sociala medier att om alla länder hade samma siffror som Sverige, skulle de globala utsläppen minska. Kritiken mot medierna handlar om att de inte ger en helhetsbild av situationen, vilket skapar en missvisande negativ bild av Sveriges klimatinsatser.
Också Tomas Åbyhammar, civilingenjör och tidigare anställd på Vattenfall, instämmer i kritiken. Han menar att rapporteringen blir missvisande när den inte tar hänsyn till upptag från markanvändning och skogsbruk, vilket ger en enskild och negativ bild av utsläppen.
Även Anna-Karin Nystrom, chef för klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, bekräftar att upptaget inte räknas bort i de siffror som kopplas till Sveriges klimatmål. Hon framhåller att Sverige skulle ha ”nästan nollutsläpp” om man tar hänsyn till koldioxidupptaget i skog och mark.
Det har även påpekats att det finns metodförändringar i mätningen, men att den övergripande bilden av förhållandet mellan utsläpp och upptag har varit konstant. Kritiken riktas nu mot medierna för att inte återge den positiva delen av klimatstatistiken, vilket kan leda till dyra och onödiga klimatåtgärder.
Sammanfattningsvis kräver kritiker att medierna ska ge en mer nyanserad och korrekt bild av Sveriges klimatåtaganden, där både utsläpp och upptag beaktas. Det handlar om att undvika att framhäva en alarmistisk agenda som kan påverka politiska beslut negativt.
