Alexander Isak, Sveriges bästa fotbollsspelare och nyligen utnämnd till mottagare av Guldbollen, sätter fokus på invandringens positiva aspekter. I en intervju med Simon Banks förklarar han sin djupa koppling till den eritreanska kulturen och betonar att både Eritrea och Sverige är hans hemländer.
Isak, vars föräldrar flydde från kriget i Eritrea på 1980-talet, växte upp i stadsdelen Bagartorp i Solna. Han berättar att det inte finns någon debatt om hans identitet: ”Jag är eritrean, jag är svensk, jag är född i Sverige, älskar Sverige. Det är hem för mig.” Denna ståndpunkt står i kontrast till Sverigedemokraternas krav på assimilation, där invandrare förväntas prioritera den svenska kulturen över sin egen.
Den negativa bilden av invandrare, särskilt unga män från förorter, har blivit djupt rotad i den svenska debatten. I takt med att Sverigedemokraterna fått ökat inflytande riskerar positiva berättelser som Isaks att bli undantag snarare än normer. Trots detta visar Isaks framgång att verkligheten ofta är mer komplex än den bild som målas upp av media och politiska debatter.
Enligt Institutet för mänskliga rättigheter normaliseras rasismen i det svenska samhället, vilket påverkar många människors vardag. Isak är ett levande exempel på att de som gör framsteg ofta glöms bort i den rådande diskursen, där fokus ligger på problem istället för möjligheter. Hans berättelse är en viktig påminnelse om att framgång kan komma från många olika bakgrunder.
Som Isak påpekar, är det viktigt att förstå att invandring och integration kan ge positiva resultat, vilket han själv är ett bevis på. I en tid där rasism och fördomar ökar, är hans röst avgörande för att ändra den negativa narrativ som ofta omger invandring i Sverige.
