Den offentliga debatten om grundlagsändringar i Sverige har intensifierats i takt med att konservativa partier har ökat i styrka, både i Europa och nationellt. Förslaget att göra det svårare att ändra grundlagen presenteras som ett skydd för demokratin, men många ifrågasätter om detta verkligen är syftet. Istället kan det tolkas som ett sätt att begränsa politiska förändringar som väljare efterfrågar.
Historiskt har Sveriges grundlagsprocedur varit stabil, med två beslut där enkel majoritet räcker. Ingen har tidigare hävdat att detta utgör ett hot mot rättsstaten. Men med det förändrade politiska landskapet, där partier som Sverigedemokraterna nu är en betydande kraft, har frågan om kvalificerad majoritet blivit mer aktuell. Kritiker menar att det som en gång sågs som en demokratisk procedur nu används för att skydda en viss politisk agenda.
Argumenten för en högre majoritet kan låta tilltalande, med fokus på stabilitet och maktdelning, men det finns en uppenbar brist på konsekvens i hur dessa idéer tillämpas. När den liberala demokratin hotas av förändrade väljarsympatier, blir det tydligt att det handlar om att skydda den egna makten snarare än att säkerställa demokratin i sig.
En intressant aspekt av den nuvarande debatten är hur begreppet ”demokrati” har modifierats till ”liberal demokrati”. Detta skifte innebär att vissa politiska åsikter, särskilt konservativa, utmålas som hot mot demokratin. Istället för att erkänna att konservatismen har en legitim plats inom demokratin, ser man nu dessa väljare som en riskfaktor som måste begränsas.
Den ökande kontrollen från EU över medlemsländernas inrikespolitik har också skapat en atmosfär av osäkerhet. När länder väljer konservativa regeringar följer kritik och ekonomiska sanktioner. Detta kan ses som en del av en större trend där institutioner försöker styra den politiska diskursen, vilket kan leda till att yttrandefriheten ifrågasätts.
Den aktuella diskussionen om grundlagsändringar kan liknas vid att man silar myggor samtidigt som kameler släpps igenom. Istället för att fokusera på de verkliga hoten mot demokratin, såsom radikalism och intolerans, koncentreras debatten på att stävja konservativa rörelser. Det är en farlig väg att vandra och riskerar att underminera den demokratiska processen.
Om en grundlagsändring ska genomföras, är det avgörande att detta sker genom en öppen och hederlig politisk debatt. Att införa en kvalificerad majoritet enbart för att motverka en legitim politisk strömning är ett steg mot auktoritär liberalism snarare än att stärka demokratin.
Den svenska demokratins legitimitet behöver inte skyddas genom att skapa nya hinder för förändring, utan genom att erkänna och värdera alla åsikter inom det demokratiska samtalet. Det är avgörande att vi inte låter makthavare blunda för sina egna brister och i sin maktberusning ändrar spelreglerna för att skydda sina intressen.
