Enligt Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, är det dags att ifrågasätta jultomten, som ofta betraktas som julens patriark. Trots den pågående diskussionen om könsroller och jämställdhet, har tomten lyckats undkomma granskning i många år. Rydström påpekar att den välkända bilden av tomten, med röd klädsel och ett stort skägg, förblir oförändrad, oavsett hur mycket samhället utvecklas.
Rydström beskriver jultomten som en typisk manlig idealfigur, en godmodig patriark vars makt inte ifrågasätts. Han förklarar att tomten fungerar som en universell fadersgestalt, trygg och jovialisk, vilket gör att få vågar utmana denna symbol. Många människor har komplicerade minnen av sina egna fäder, vilket kan förstärka skyddet av tomtebilden.
Det finns en växande debatt om en så kallad ”manlighetskris” där unga män kämpar med att hitta sin plats i samhället. Rydström noterar att dessa män ofta ställs i kontrast till den traditionella bilden av den gode patriarken, vilket skapar en intressant dynamik. När tomten framställs negativt i populärkulturen, liknas han vid dessa ”mottyper”, såsom den misslyckade alkoholisten eller den opålitlige Don Juan.
Rydström diskuterar också forskarnas tvekan att kritisera jultomten under julen, då det finns en rädsla för att göra barn ledsna. Istället för att ifrågasätta dessa stereotyper, fokuserar många forskare på andra aspekter av julfirandet, som konsumtionshets och socioekonomiska skillnader.
Trots den försiktiga hållningen menar Rydström att genusvetenskapen borde våga lyfta på locket till julens könsroller. Han undrar varför det är självklart att tomtemor lagar maten medan tomtefar delar ut klappar. Denna traditionella uppdelning av roller är något som förtjänar mer kritisk granskning.
Även om tomtens genusblinda frizon fortfarande är intakt, börjar maskulinitetsforskare som Rydström nu att ifrågasätta den etablerade bilden av jultomten. Det återstår att se om denna traditionella figur kan få en mer nyanserad och jämställd tolkning i framtiden.
