Bashar al-Assads fall har fått omfattande konsekvenser för hela Mellanöstern, där Syrien fungerar som ett centralt nav för regionala relationer. När Assads skräckregim föll förra året, hördes lättnadens suckar från grannländer som Turkiet, Libanon, Israel och Jordanien.
För Turkiet innebar förändringen att deras allierade tog makten i Damaskus, samtidigt som kurderna i norra Syrien nu står inför nya utmaningar för att försvara sin autonoma region, Rojava. Libanon, med undantag för shiitiska Hizbollah, såg Assads avgång som en oväntad möjlighet att återfå kontrollen över sitt land, som tidigare varit under syrisk och senare iransk dominans. Assads fall öppnade dörren för att stoppa det iranska stödet till Hizbollah, vilket tidigare flödade genom Syrien.
Även Jordanien skyndade sig att hälsa den nya syriska ledaren, Ahmed al-Sharaa, välkommen. Historiskt har de två länderna befunnit sig på motsatta sidor i regionala konflikter. Under 1970-talet skickade den syriska Baath-regimen stridsvagnar in i Jordanien för att stödja palestinska PLO i deras kamp mot kung Hussein. Misstron mellan länderna har sedan dess varit djup.
För Israel innebar Assads fall en betydande strategisk fördel, eftersom den syriska armén tidigare utgjorde ett stort hot. Efter Assads avgång försvagades det syriska flygvapnet av israeliska attacker, vilket också ledde till att Israel kunde ta kontroll över stora områden i Syrien. Trots detta pågår nu förhandlingar om ett permanent säkerhetsavtal mellan länderna, ett tecken på den förändrade dynamiken i regionen.
Den nya syriska regimen står dock inför stora interna utmaningar, trots att de har blivit accepterade som legitima aktörer av både Turkiet, Donald Trump och EU. Ryssland och Iran, som tidigare var starka allierade till Assad, har nu tvingats anpassa sig och söka samarbete med den nya ledningen.
Syrien är mer än bara ett geografiskt område; det är också en idé. Drömmen om ett stort syriskt rike har sina rötter i historien, och även om den har genomgått förändringar, fortsätter den att påverka politiken i regionen. Den syriska visionen om ett enat arabiskt rike har historiska paralleller, och även om många ledare har fallit, lever drömmen om Syrien som en sammanhållen nation vidare.
